- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / IX. Mommsen-Pauli /
4619-4620

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nejlikrot ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4619

Nelson—Neologi’.

4620

Nelson [ne’lsen], Eric, f. 1888 i Sthlm.
Nordamer. militärflygare, förare av ett av
de amer. flygplan, som fullbordade
jorden-runtflygningen 1926.

Nelson. I. Axel Herman N., f. 1880.
Bibliotekarie i Uppsala, filolog. II. Helge
Magnus Oskar N., f. 1882. Professor i
geografi i Lund sedan .1916, förf, av ett
flertal betydande arbeten inom sitt fack.

Nelu’mbo. Växtsläkte (fam.
Nymphoea’-cece). N. äro vattenväxter med
långskaf-tade, ej simmande blad och blommor. Hit
hör Indisk lotusblomma (N.
nuci’-fera), som förekommer vild i s. och ö. Asien
och ofta odlas. Rotstockarna och fröna äro
ätliga. Jfr N y m p h se a !

Nemato’der. Se Trådmaskar!

Neme’a. Dalgång i s. Grekland (Argolis)
med ruiner av ett Zevstempel. I N. firades
vartannat år till Zevs ära de nemeiska
spelen, den fjärde av det antika
Greklands fyra stora nationalfester.

NemertPner (Nemerti’ni). En klass
Maskar med lång, smal kropp. Kroppshåla
saknas, men analöppning och
blodkärlssy-stem finnas. En del n. bli många m långa.
De flesta leva i havet.

Ne’mesis. I grek, mytologi gudomlig
makt, som bestraffar människornas
övermod (hybris) el. vakar över att de icke i
alltför hög grad lyckas i sina
förehavanden el. överskrida den gräns, som skiljer
människor och gudar. Sin klassiska
utformning har nemesis-tron fått i Herodotos’
berättelse om Polykrates’ ring. — N. d
i-v i’n a, bet. den gudomliga
vedergällningen; namn på en känd skrift av Linné.

Ne’mi. Stad i mell. Italien (prov. Roma),
vid Nemisjön i Albanobergen. Genom
avtappning av Nemisjön har man lyckats
bringa i dagen två kejsar Caligula
tillhörande skepp, vilka enl. traditionen skulle
finnas där och vilka man tidigare (redan
på 1400-talet) sökt bärga.

Nemo’phila. Nordamer. växtsläkte (fam.
HydrophyUa’ceai) av små, ettåriga örter
med tämligen stora blommor och i regel
parflikade blad. Flera arter och bastarder

äro allmänt odlade prydnadsväxter
(Prins Gustavs öga).

Ne’mo sa’ltat so’brius (lat.). Bet. »ingen
dansar nykter»; citat från Cicero. För en
friboren romare ansågs dans högst
opassande.

Nensjö Cellulosa a. b. Sulfatfabrik vid
Nensjö, Västernorrlands län, grundad 1914,
aktiekapital 2,01 mill. kr., årstillverkning
25 000 ton sulfatcellulosa. N. äges av
Strömsnäs a. b.

Neo- (grek, ne’os = ny, ung). Nyttjas i
sammansättningar i bet. ny-, ung-.

Neody’m. Kem. tecken Nd. En av de
sällsynta jordmetallerna. N. upptäcktes
1885 (jfr Didym!). Salterna äro
rödvioletta, oxiden (Nd2 O3) ljusblå. Atomvikten
är 144,27.

Neofy’t (grek. neo’fytos = nyplanterad).
Bet. nyomvänd, nydöpt, nyinvigd.

Neoge’n (grek. ne’os = ny, ge’nein =
födas). Gemensamt namn på tertiärtidens
båda sista perioder.

Ne’oimpressioni’sm (grek. ne’os = ny
och impressionism). Bet. nyimpressionism.
En från impressionismen utgående
riktning inom måleriet, som framträdde i
Frankrike vid mitten av 1880-talet. N.
fortsätter impressionismens strävan efter
en levande färgbehandling och utbildade
en särskild måleriteknik, den s. k.
poin-t i 11 i’s m e n [påä’fi-] (fransk, point =
punkt), ett slagt punktmanér, där färgen
oblandad ansättes på tavlan i fläckar el.
punkter, vilka vid betraktande på avstånd
ge ett enhetligt och intensivt färgintryck.
Utmärkande för n. är vidare en starkare
formbetoning än hos den urspr.
impressionismen. Rörelsens främsta målsmän voro
Seurat och Signac. I Sverige ha bl. a. N.
Kreuger och C. Wilhelmson tagit intryck
av n.

Neoli’tiska tiden (grek. ne’os = ny och
li’tos = sten). Yngre stenåldern.

Neologi’ (grek. ne’os = ny och lo’gos =
ord, lära). Bet. »nymodig lära». 1.
Beteckning för särsk. 1700-talets teologiska
rationalism. 2. Iver för språkliga nyheter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:46:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/9/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free