Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson-Ehle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4661
Ni’mrod—Ni’sjni-No’vgorod.
4662
är ovanligt rik på minnesmärken från den
romerska tiden. Särskilt berömda äro
amfi-teatern och det s. k. »Maison carrée», ett
väl bibehållet antikt tempel. 83 000 inv.
(1921)
Ni’mrod. Hebreisk sagogestalt, omtalad
i 1 Mos. 10 kap. 8 v. o. f. Han framställes
dels som jägare, dels som babylonisk
härskare oeh grundläggare av assyriska
städer. N. användes ofta skämtsamt som
benämning på en ivrig jägare.
Ni’mrud. Ort vid Tigris, 30 km s. om
Nineve, med ruiner efter en assyrisk
huvudstad Kalchu. N. omtalas i 1 Mos. 10
kap. som byggt av Nimrod (se d. o.!). Litt.:
N. Myhrman: Upptäckterna i Babylonien
och Assyrien (1913).
Nimwegen. Se Ni j megen!
Ning-po. Stad i mell. Kina (prov.
Tsche-kiang), med bomullshandel och
bomullsspinnerier. 213 000 inv. (1929).
Ni’nive el. Nineve. Huvudstad i det
forna assyriska riket, belägen vid Tigris’
övre del. N. hade sin glansperiod under
600-talet f. Kr. Dess ruiner, endast
delvis frilagda, ligga på Tigris’ ö. strand mitt
emot Mosul. De märkligaste fynden från
N. finnas i British museum, London.
Nio’b el. N i o’b i u m. Kem. tecken Nb.
Metall, nära släkt med vanadin och
tantal. N. förekommer i mineralet kolumbit,
Fe(NbO3)2, oeh tills, med titan i euxenit.
Atomvikten är 93,5, spec. vikten 12,7,
smältpunkten nära 2 000°. N. är i sina
föreningar 3- och 5-värdigt. Den viktigaste
är niobsyran (H NbOs), vars salter
kallas n i o b a t.
Ni’obe. En kvinnogestalt i den grek,
mytologien. N. som i glädjen att äga sex
söner och lika många döttrar förhävde sig
till jämförelse med Leto, som blott hade
två barn, Apollon och Artemis, ådrog sig
dessas vrede i så hög grad, att de dödade
hennes barn med pilar. Tillintetgjord av
sorg förvandlades N. på egen begäran av
Zevs till sten. — N. och hennes barn, ni
o-b i’de r n a, utgjorde i antiken ett
omtyckt motiv både inom litt. oeh konst.
Niort [njår]. Fabriksstad i v. Frankrike
■ dep. Deux-Sévres), med åtskilliga bygg-
NIPA vid Liden, Indalsälven.
Fotografi.
nadsminnesmärken fr. medeltiden. 26 000
inv. (1926).
Nipa. I n. Sverige använd beteckning på
en brant sandvägg, uppkommen genom
floderosion. N. äro särskilt vanliga vid
Ångermanälven och Indalsälven.
Nipfjället. Dalarnes näst högsta fjäll,
beläget i Idre socken. Höjd: 1 185 m. ö. h.
Nipigon [ni’pigån]. Insjö i mell. Canada
(prov. Ontario), ung. 4 ggr så stor som
Mälaren.
NPpper (fransk, nippes). Prydnader, i
synnerhet smycken.
Nippon el. N i h o n. Inhemskt namn på
Japan.
Nippur. Forntida tempelstad i
Babylonien, s. ö. om Bagdad. Bland här
framgrävda fornlämningar märkas över 50 000
med kilskrift försedda tavlor.
Nirva’na (sanskr.). Bet. utslocknande,
utblåsande, vila. Inom buddhismen levnadens
slutmål, som upphäver lidandet och
innebär individens befrielse från återfödelsen.
Jfr B u d d h a!
Nisch. Stad och järnvägsknut (banor till
Aten och Kon stantinopel) i s. ö.
Jugoslavien vid Moravas biflod Nischava. 37 000
inv. (1929).
Nisch (fransk, niche av it. nicchia =
mussla). Fördjupning (i en mur, kakelugn
el. dyl.).
Ni’sjni-No’vgorod. Bet. »Nedre
Novgo-rod». Stad i mell. Ryssland, vid Okas
inflöde i Volga, övre Volgaområdets stora
handels- och industricentrum, tidigare
bekant för sina marknader. N., som har uni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
