Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norra Mellby ... - Norrköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4723
Norrbottens artillerikår—Norrköping.
4724
gång sträcker sig utmed N: s gräns mot
Finland. Rikaste på vattenkraft är Lule
älv. Klimatet är hårt; medeltemperaturen
i jan.—febr, är — 10 ä — 12°. Dock är
juli månads medeltemperatur obetydligt
lägre än motsvarande temperatur i större
delen av Sverige. Skogen utgöres mest av
barrskog med mycket artfattig
undervegetation. Mellan skogsåsarna utbreda sig
ändlösa myrar, ibland omväxlande med
mossar, kärr och öppna vatten. Odlad jord
finns huvudsakligen i kustområdet och i
älvdalarna. I kustlandet, särskilt vid
älvmynningarna, finns verklig tätbebyggelse,
detta särskilt i sågverksområdena.
Huvudnäringar äro jordbruk med
boskapsskötsel samt skogsbruk med trävaruindustri.
Samfärdseln förmedlas av järnvägar samt
postdiligens- och omnibuslinjer. Älvarna
ha framför allt betydelse som flottleder.
Städer: Piteå, Luleå, Boden och
Haparanda. — N. har först sent av
den sv. officiella statistiken betecknats
som särskilt landskap. Ortsbefolkningen
avser med »Norrbotten» Norbottens län,
alltså N. och n. Lappland.
Norrbottens artillerikår. Artillerikår
(A 5), sedan 1928 förlagd till Boden.
Norrbottens-Kuriren. Moderat, daglig
tidning, utgiven i Luleå sedan 1861
(daglig sedan 1903).
Norrbottens län. Sveriges nordligaste län,
omfattande n. delarna av Västerbotten och
Lappland. Folktäthet 2 inv. på kvkm
(1932). Länet tillhör Luleå stift, har 25
lantkommuner, 4 städer och 6
municipal-samhällen. Vid val till F. K. utgör N.
tillsammans med Västerbottens län 1
valkrets, som väljer 9 riksdagsmän. Till A. K.
väljer länet 7 riksdagsmän. 201 642 inv.
(1932). Länsstad är Luleå.
Norrbottens regemente.
Infanteriregemente (I 19), förlagt till Boden.
Norrby, Ida, f. 1869. Föreståndarinna
för fackskolan för huslig ekonomi i
Uppsala; med. hedersdoktor (1927).
Norrby. Socken i Gävleborgs län
(Sim-tuna härad). 1 473 inv. (1932).
Norrbyås. Socken i Örebro län
(Sköl-lersta härad). 842 inv. (1932).
Norrbärke. Socken i Kopparbergs län
(Västerbergslags tingslag). 5 790 inv.
(1932).
Norrfjärden. Socken i Norbottens län
(Piteå och Älvsby tingslag). 4 843 inv.
(1932).
Norr fors kraftverk.
Vattenkraftanläggning, tillhörig staten, i Ume älv, omkr. 25
km från mynningen, i Umeå
landsförsamling, Västerbottens län.
Norrie [nå’rri], Anna Hilda C h., f.
Pettersson, f. 1860. Operettsångerska.
Norris [nå’rris], Frank, f. 1870, d. 1902.
Nordamer. förf., som i sina av fransk
naturalism (Zola) och av Kipling påverkade
böcker skildrar amer. finans- och
industri-väsen.
Norrköping. Fabriksstad i Östergötland
och Östergötlands län, vid Motala ström
nära Bråviken samt vid Statens
järnvägar (Östra stambanan), N. Ö. J. och V. B.
Staden är nästan alltigenom modernt
byggd; fabrikerna behärska helt
stadsbilden. N. har ock sin största bet. som
fabriksstad; industrien har fallen i Motala ström
inom staden att
tacka för sin
uppkomst och
utveckling. Främst står
textilindustrien,
den största i
landet, samlad på e n
plats, med bortemot
50 fabriker.
Dessutom finnas
pappers- och
margarinfabriker samt
bryggerier. Hela
antalet industriella
arbetsplatser var 210
år 1931 med 9 965
arbetare. Som handels- och stapelstad har
N. ett distributionsområde, som sträcker sig
långt utom Östergötland. Stadens hamn är
en av de modernast utrustade i Sverige. År
1929 ankommo och avgingo fr. N. 5 178
fartyg om sammanlagt 1 877 433 ton. N. har
högre allm. läroverk, handelsgymnasium,
flickskola och andra läroanstalter. Tre
dagl. tidningar utkomma i N. — N. torde
NORRKÖPINGS
STADSVAPEN. Fältet guld,
konungens (S:tOlof)
dräkt, riksäpplet och
bilan blå, kronan
guld, bänken röd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
