Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nurmi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu’rmi—Nya Hebriderna.
4743
mörkt och grubblande sinnelag. Jfr
Aladdin!
Nu’rmi, Paavo, f. 1897. Finsk
idrottsman, en av världens mest framstående
löpare, flerårig världsmästare och
rekordinnehavare i löpning på framförallt långa
men även medellånga distanser. Litt.: T.
T. Kaila: Boken om Nurmi. (1925).
Nutatio’n (lat. nuta’tio = vaggande). 1.
Oscillerande rörelse hos jordaxeln,
förorsakad av månens attraktion. Jfr P r e c e
s-s i o n! 2. Rörelse hos växtdelar, t. ex.
klängen, beroende på olikformig tillväxt.
Nu’tria. Skinnet av sumpbävern.
Nutritio’n (lat. nutri’re = nära). Bet.
näring; assimilation.
N. W. Internationell förk. för
nordväst (eng. North-West).
N. V. H. J. Förk. för N o r s h o 1 m—
Västervi k—II ultsfreds j ä r n v ä
gar.
Ny. Socken i Värmlands län (Jösse
härad). 1 578 inv. (1932).
Ny. Månen säges vara i ny, då den
befinner sig i tilltagande fr. nytändning till
fullmåne.
N. Y. Amer. förk. för staten New
York.
Nya A’rgus. 1. Se Argus! 2.
Kulturell tidskr., utgiven i Hälsingfors sedan
1908 (till 1911 under namnet Argus).
Nya Britannien. Se Nya Pommern!
Nya Castilien. Se Castilien!
Nya Centralbryggeriet, a. b. Bolag i
Linköping, som driver bryggerier i Linköping,
Falerum, Hultsfred, Kisa, Maspelösa,
Mjölby, Oskarshamn, Vadstena, Vimmerby och
Västervik. N. grundades 1918, aktiekapital
1,62 mill. kr., årstillverkning 3 mill. kr.
Nya Dagligt Allehanda (förk. N. D. A.).
Moderat middagstidning utg. i Sthlm
sedan 1767 under namnet Allehanda, sedan
1859 daglig under sitt nuvarande namn.
Upplaga c:a 40 000 exemplar. Red. sedan
1906 är Leon Ljunglund.
Nya Delhi el. Imperial Delhi.
Un
4744
der byggnad varande stadsdel i Delhi,
innehållande vicekonungens palats och
andra offentliga byggnader.
Nya elementarskolan i Stockholm.
Läroverk i Stockholm, grundat 1828 som en
statens provskola, vilken karaktär det i
någon mån ännu äger. 1932 års riksdag
beslöt för sin del, att N. skulle nedläggas
under loppet av de 4 närmaste åren i
samband med upprättandet av nytt läroverk
i Bromma, men Stockholms
stadsfullmäktige godtog icke de härmed förknippade
villkoren.
Nya England. Se New England!
Nya filharmoniska sällskapet. Se
Filharmonisk!
Nya Guinea [— gine’a]. ö n. om
Australien, näst Grönland världens största ö, med
825 000 kvkm ngt större än Skandinaviska
halvön. I hela sin längd är N.
genomdraget av en höglandsrygg, som flerstädes
breder ut sig ända till kusten och gör denna
brant. Toppar upp till inemot 5 000 m. ö. h.
finnas i det inre; flera av dem ha
glaciä-rer. Kustens låglandsområden äro sumpiga.
Klimatet är ett tropiskt monsunklimat.
Nederbörden är mycket hög, och större
delen av N. täckes av tropisk urskog. Denna
avbrytes här och där av de inföddas
odlingar och svedjeland. Befolkningen
utgö-res av papuaer (omkr. 650 000) samt ett
fåtal européer (omkr. 4 000). Papuaerna
leva ännu på stenåldersstadiet.
Kannibalism förekommer. N:s förnämsta produkt
är kopra. Politiskt är ön uppdelad i: 1)
Brittiska N. el. P a p u a-t e r r i t
o-r i e t, omfattande s. ö. delen av ön samt
närliggande ögrupper, vilket område
tillhör Australiska statsförbundet; 2) f. d.
Tyska N., öns n. ö. del, numera förvaltat
som mandat av Australiska statsförbundet;
3) Nederländska N., omfattande den
v. delen av ön. — N. upptäcktes av
portugisen Jorge de Meneses 1526, men först
i slutet av 1800-talet blevo kustområdena
närmare kända, och ön är ännu till stora
delar helt outforskad. G. Landtman: Nya
Guineafärden (1913).
Nya Hebriderna. Fransk-eng. koloni och
ögrupp i Stilla havet, n. ö. om Australien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
