Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Obwalden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4793
Oceanografi’—O’Connor.
4794
havet och han fann 1521 Marianerna och
fram till 1600-talet var det huvudsakligen
spanjorer och portugiser, som under sina
färder påträffade olika öar i O. Under
1600-talet förnyade holländarna en hel del av de
redan gjorda upptäckterna, som helt el.
delvis fallit i glömska el. visat sig osäkra, samt
funno nya områden. Under 1700-talet var
det huvudsakligen engelsmännen, bl. a.
Cook, som gjorde upptäckterna.
Bonin-öarna förblevo okända för europ. till 1823.
De hade dock sedan flera århundraden
tillbaka besökts av jap. fiskare. Litt.: B.
Mör-ner: Söderhavet (1923). E. Hamnström: De
geografiska upptäckarbragderna genom
tiderna (2 bd, 1927—28).
Oceanografi’ (ocean och grek. gra’fein =
skriva). Läran om världshavens
hydrografiska och biologiska förhållanden. O.
grundar sig på systematiska iakttagelser över
havsvattnets temperatur, salthalt,
havsströmmarnas egenskaper, havets fauna och
flora m. m. Detta slags »havsforskning»
inleddes genom den eng.
Challengerexpeditio-nen (se d. o.!) 1872—76. I Sverige finns
en professur i o. vid Göteborgs Högskola.
Ochotska havet el. Ochotska sjön
[achå’t––]. Randhav i Stilla havets n. v.
del mellan Kamtjatka, Kurilerna, Yezo,
Sachalin och fastlandet. O. h. är dimmigt
och stormigt; vid kusterna ligger is från
nov.—maj. Största djupet (3 000 m) ligger
invid Kurilerna. Sjöfarten på O. h.
öppnades av svenska krigsfångar 1716—17.
Ochrana [achra’na] (rysk.). Bet. beskydd.
Benämning på den ryska hemliga polisen
under tsartiden.
Ochrid [å’ch-]. Stad i s. Jugoslavien vid
Ochridasjön, viktig bulgarisk stad under
medeltiden. 10 000 inv. (1921).
Ockasionali’sm (lat. occa’sio =
tillfällighet). Inom filosofien den uppfattning av
förhållandet mellan själ och kropp, som
gjordes gällande av Cartesius’ efterföljare,
Geulincx, Malebranche m. fl. och enl.
vilken själ och kropp ej kunna omedelbart
inverka på varandra utan denna inverkan
förmedlas av Gud, så att ett tillstånd hos
kroppen blir en tillfällig anledning för Gud
att framkalla ett motsvarande hos själen
och omvänt.
Ockelbo. Socken i Gävleborgs län
(Gästriklands v. domsaga). 9 373 inv. (1932).
Ocker. Ekonomiskt utnyttjande av
annans svaghet el. nödläge. Straff för o.
finnes stadgat i 1901 års lag angående o.
Handlingar, som innebära o., kunna bli
ogiltiga enl. 1915 års avtalslag. 1931 års
lagstiftning mot illojal konkurrens riktar
sig även i viss mån mot o.
Ockra (grek. okro’s = blek, gulblek).
Namn på en del bruna och gula färgämnen,
huvudsakligen bestående av
järnoxidhy-drat.
Ocku’lt (lat. occu’ltus = hemlig). Bet.
hemlig, fördold. — O c k u 11 i’s m, hemlig
visdom, d. v. s. en uppfattning, som
hävdar, att verkligheten kan förklaras av vissa
hemlighetsfulla krafter i naturen och
människolivet, vilka ta sig uttryck i för den
gängse vetenskapliga forskningen okända
s. k. ockulta fenomen, som påstås ha varit
kända för en del invigda alltsedan
uråldriga tider. Den nutida teosofien och
spiri-tismen anknyta i mångt och mycket till en
sådan ockultism. Litt.: B. Gadelius: Tro
och övertro i gångna tider (1912—13).
Ockupatio’n (lat. occupa’re = taga i
besittning). Såsom civilrättslig term betyder
o. besittningstagande av herrelöst gods. I
folkrättslig mening betyder o. dels en stats
besittningstagande av förut herrelöst land,
dels besittningstagande under krig av
fientligt område. — O c k u p e’r a, taga i
besittning.
O’Connell [åkå’nl], Daniel, f. 1775, d.
1847. Irl. politiker, patriot och folkledare,
som gjorde sig till tolk för de irl.
katolikernas frigörelse och likställighet med
protestanterna, vilket genomdrevs 1829. Han
verkade även för att Irlands union med
Storbritannien skulle upphävas.
O’Connor [åkå’nno], I. Feargus O’C.,
f. 1794, d. 1855. Irl. politiker, ivrare för
Irlands självständighet och anhängare av
chartismen. II. Roderick (Rory)
O’C., d. 1922. Irl. revolutionär och ledare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
