Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Optisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4835
O’ptisk—Ora’nien.
4836
en part att i vissa fall välja mellan olika
behandlingssätt av ett mål. 2. Rättighet
för en arrendator av kronans och en del
andra allmänna inrättningars egendomar
att vid ny utarrendering få behålla
arrendet. 3. Traktatsenlig rätt för innevånare
i ett avträtt landområde att behålla sin
medborgarrätt i det avträdande landet.
O’ptisk. Bet. som hör till optiken (ljuset
el. seendet).
Optiskt aktiva ämnen. Ämnen, som då
de passeras av polariserat ljus vrida
pola-risationsplanet i detta antingen medsols
(högervridande ämnen) el. motsols
(vänstervridande ämnen). Jfr I s
o-m e r i, Polarisation!
Optochi’n. Syntetiskt framställt
kinin-derivat, som bl. a. användes mot
lunginflammation.
Opu’ntia. Växtsläkte (fam. Cacta’cece)
med omkr. 150 i huvudsak mexicanska
arter, av vilka ett par förekomma förvildade
i Medelhavsländerna, nämligen O. fi’cus
i’ndica och O. vulga’ris. De taggiga
frukterna ätas under namn av Indiska
fikon el. Kaktusfikon.
O’pus (lat.), förk. O p. Bet. arbete, verk.
Vittert arbete el. musikaliskt verk.
Or. Amer. förk. för Oregon.
Ora’dea Ma’re (tysk. Grosswardein,
ungerska Nagy-Värad). Handelsstad i v.
Rumänien vid ungerska gränsen. 91 000
inv. (1928), varav omkr. hälften ungrare.
O’ra et labo’ra (lat.). Bet. bed och
arbeta.
Ora’kel (lat. ora’culum av ora’re =
tala). Bet. egentl. ett ställe, där det talas.
Under antiken vissa tempel och heliga
platser, där man under iakttagande av
vissa former kunde få uppenbarelse om
gudarnas vilja o. dyl. Det berömdaste av
antikens o. var Apollons o. i Delfoi. Jfr D e
1-f o i!
Oran [åra’n]. 1. Dep. i Algeriet. 2.
Huvudstad i O. 1, hamnstad vid Medelhavet.
164 000 inv. (1931).
Orange [åra’nsj] (fransk.). 1. Franskt
namn på apelsin. 2. Rödgul färg.
Orange 1. [åra’nsj]. Stad i s. Frankrike
(dep. Vaucluse). O. var på Caesars tid en
rom. koloni samt under medeltiden
fur-stendöme (O r a n i e n). O. har flera
minnesmärken från den rom. tiden, bl. a. en
teater och en triumfbåge, och staden är
en bekant turistort. 11 000 inv. (1926). 2.
[å’rindj]. Fabriksstad i ö. U. S. A. (New
Jersey). 68 000 inv. (1930).
Orange free State [å’rindj fri stejt]. Se
Oranj e-f r i s t a t e n!
Orangeri [årangsjeri’] (av fransk,
oran-gerie). Bet. växthus.
Oranguta’ng (malajiska, bet.
skogsmän-niska). (Po’ngo pygmce’us el. Si/mia
sa’ty-rus). O. tillhör de människolika aporna
(Anthropomo’rph<B) och förekommer på
Borneo och Sumatra i ett par olika
varie-teter. Den har rödbrun, raggig päls,
mycket långa armar och korta ben. Ofta
finnas hos hanen blåaktiga kindvalkar. O.
leva mest i träden, på marken röra de sig
ej gärna upprätt, utan stöda sig på
händernas utsidor.
Ora’nien. 1. Se O r a n g e! 2. O r a’n i e n
el. O.-N a’s s au. Urspr. tysk fursteätt, som
ORANGUTANG. Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
