Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ordningsmål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4843
Ordningsmål—Orel.
4844
Som ex. på mera vanl. utländska o.
kunna nämnas (stiftelseåret inom parentes):
S t r u m p e b’a ndsorden el.
Engelska Georgsorden, Englands
högsta o. (omkring 1350), Gyllene
skinnet, numera avskaffad o. i Österrike
och Spanien (1429),
Hederslegionen, det nuv. Frankrikes enda
egentliga o. (1802), Pour le mérite,
preussisk o. (1740), under tiden 1810—1920
utdelad bl. officerare för förtjänster i krig,
Sankt Andreasorden, före
revolutionen 1917 Rysslands högsta o. (1698),
Sovjetstjärnan el. Röda
stjärnans o., rysk o. efter revolutionen,
Elefant-orden och
Dannebrogsor-d e n, danska o. (1693 och 1671 resp.), A
n-nunziataorden, Italiens förnämsta o.
(omkr. 1360), Leopoldsorden, belg.
(1832), österrikisk (1808) och lippesk o.
(1906) och Afrikas stjärna,
Kongo-statens o. (1888).
Direkta utmärkelser för militära
bragder, krigsdekorationer, förekomma
i flera länder; mest berömt är
Järnkorset, preussisk o. till belöning för
förtjänster och tapperhet i krig (1813, förnyad
1870 och under världskriget). De förnämsta
brittiska och franska krigsdekorationerna,
Viktoriakorset (Victoria Cross,
1856) och Krigskorset (Croix de
guerre, 1915), utgöras av bronskors och
utdelas åt tappra krigsmän oberoende av
grad.
I några stater såsom i Schweiz ha o.
aldrig funnits, i andra ha de helt
avskaffats (U. S. A. och Tyskland). Efter
revolutionerna i Tyskland, Österrike och Ungern
upphörde o. där att utdelas. I många
länder utdelas slutligen Röda Korsets
hederstecken ungefärligen jämförligt med
vanliga o.
I Sverige har som en garanti mot
missbruk av ordensutmärkelser fr. o. m. den 1
febr. 1928 av konungen tillsatts ett o
r-d e n s r å d, best, av ordenskanslern,
or-denssekreteraren och fyra för en tid av
högst tre år utsedda personer, med uppgift
att övervaka ordensväsendet i vårt land.
Ordningsmål. 1. Rättegång rörande
åsidosättande av ordningsföreskrifter. 2. I
tryckfrihetsförordningen beteckning på
mål angående överträdelse av
kontrollföreskrifter om tryckerier och bokhandel,
medan övriga mål benämnas domstol
s-m å 1. I sådana o. har justitieministern
rätt att döma till böter.
Ordningsstadgan. Förordning av 1868
rörande städernas rätt att reglera sina
ord-ningsförhållanden.
Ord och Bild. Kulturell tidskrift,
grundad 1892 av Karl Wåhlin, som fortfarande
(1932) är dess redaktör.
Ordonna’ns (lat. ordina’re = inrätta,
förordna). 1. Inom militärväsendet person,
som skall stå till en överordnads
omedelbara och personliga förfogande. 2. Inom
äldre franskt statsskick av kungamakten
utfärdad förordning el. lag i
författnings-el. förvaltningsfrågor el. kgl. påbud
överhuvud.
Ordovi’cium. Mellersta avdelningen av
den kambrisk-siluriska lagerserien, förr
ofta kallad undersilur.
Ordspråksboken. En av de s. k. poetiska
böckerna i G. T., bestående av i
ordspräks-form avfattade moraliska och praktiska
levnadsregler. Ordspråken angivas härröra
från konung Salomo; säkerligen har dock
den okände utgivaren sammanfört
ordspråk även från andra håll.
Ore. Socken i Kopparbergs län (Rättviks
tingslag). 3 646 inv. (1932).
Orea’der (grek. oreia’des av o’ros =
berg). Inom grek, mytologi benämning på
bergnymfer.
Oreg. Amer. förk. för Oregon.
Oregon [å’rigon]. Stat i n. v. U. S. A.,
vid Stilla havet, med 250 000 kvkm ngt
mindre än Norrland. O. blev stat i U. S. A.
1859. 954 000 inv. (1930). Huvudstad:
Salem.
Orel [arjåTl]. Stad i mell. Ryssland
(Centrala Svarta jordens region), vid Oka och
ett flertal järnvägslinjer, med kvarnar och
betydande spannmålshandel. 78 000 inv.
(1926).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
