Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ostfärg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4877
Ostkustbanan—Otfrid.
4878
Ostkustbanan (O. K. B.). Normalspårig
järnv. (1,435 m), 301 km lång, fr. Gävle
över Söderhamn, Hudiksvall och Sundsvall
till Härnösand. Sträckan
Gävle—Söderhamn öppnades för trafik 1926, hela
sträckan 1927.
O’stmark. Före världskriget ofta brukat
namn på Preussens östliga gränsprovinser.
Ostmask. Se Ostfluga!
Ost-or. Se O r d j u r!
Ostpreussen [å’stpråjsen]. Provins i ö. <
Preussen. O. är genom polskt område helt
och hållet skilt från det övriga Tyskland
(enklav).
Ostracisni [-ki’sm] (grek. o’strakon =
skärva, snäckskal). Benämning i det antika
Aten på ett beslut av folkförsamlingen,
fattat efter omröstning med små tavlor
el. skärvor av bränd lera, varigenom en
misshaglig politisk motståndare
landsför-visades på 10 år. O. infördes av Kleistenes
någon gång efter 510 och användes ej mera
efter 417 f. Kr.
Ostraco’da. Se Musselkräftor!
Ostra’va (tysk. O’strau). 1. O.
Morav-skå (tysk. Mährisch-Ostrau). Stad i mell.
Tjeckoslovakien (Mähren), vid en biflod till
Oder. O. är centrum i ett område med
stenkolsbrytning och järnindustri. 125 000 inv.
(1930). 2. O. Slezskå (tysk.
Polnisch-Ostrau). Stad i mell. Tjeckoslovakien
(Schlesien) mitt emot O. 1. 23 000 inv.
(1921).
Ostron (Ostre’idee). En fam. Musslor
med ojämna skal, av vilka det ena är större
och mera välvt och fästes vid underlaget.
Foten är rudimentär. Ynglet simmar fritt
omkring med hjälp av flimmerhår. O.
förekomma kolonivis på ostronbankar.
Viktigast är Vanl iga o. {O’strea e’dulis), som
förekommer i Atlanten och dess bihav, även
Medelhavet, där den blir ovanligt stor
(14—-15 cm mot 8—9 cm hos oss). Vid
Amerikas och Japans kuster förekomma andra
arter. O. kunna även odlas. De fiskas med
särskilda skrapor.
Ostro’vskij, Aleksandr
Nikolaje-vitj, f. 1823, d. 1886. Rysk dramatiker,
grundläggare av det ryska realistiska bor-
WILHELM OSTWALD.
Fotografi.
gerliga dramat. Han har blivit särskilt
berömd genom sina satiriska teckningar
’ av Moskvas
köpmannavärld.
O’stwald,
Wilhelm, f. 1853, d.
1932. Tysk fysiker
och kemist, prof,
i Riga och Leipzig.
O. har utfört
viktiga undersökningar
inom elektrokemien
samt författat
viktiga läroböcker. Han
är i viss mån motståndare till atomteorien
och har även utgivit en mängd
naturfilosofiska arbeten, vari han hävdar energien
som alltings grund. O. erhöll Nobelpriset i
kemi 1909. Led av Vet. ak.
Ostämne. Se Kasein!
Oswego [åsoi’gå]. Stad i n. ö. U. S. A.
(New York), vid s. ö. stranden av sjön
Ontario. O. är U. S. A:s förnämsta
hamnstad vid Ontariosjön. 23 000 inv. (1930).
Otahe’iti. Upptäcktsresanden J. Cooks
benämning på Tahiti.
Otaru [å’taru]. Stad i Japan (v. Yezo),
utgångspunkt för ett betydande sillfiske.
145 000 inv. (1930).
OteTlo. Huvudpersonen i W. Shaksperes
skådespel med samma namn, vilket
handlar om den moriske fältherren O., som av
svartsjuka mördar sin maka Desdemona.
O te’mpora, o mo’res (lat.). Bet. »o, tider,
o, seder» (Cicero).
Oterdahl, Jeanna, f. 1879. Förf.,
lärarinna i Göteborg. Bland hennes av en
religiös grundton präglade skrifter märkas
Dikter (1918), Inger Skram (1919),
Skolflickor (1924), En av oss (1927) och
Lavendel och salivia (1929).
Otfrid el. O t f r i e d. Tysk munk, som
levde under 800-talet. Han författade en
versifierad skildring av Kristi liv i
enlighet med evangeliernas berättelser. Denna
Evangeliebok, som O. skrivit för att
motarbeta världsliga sånger, är ett viktigt
forntyskt språkminnesmärke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
