Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4891
O’xus—Oändlig.
4892
som förekommer på stubbar och stammar
av ek. God matsvamp.
O’xus. Under antiken namn på
Amu-D a r j a.
Oxyge’nium (latinisering av grek. oxy’s
= sur och ge’nein = bilda). Bet. syre.
Oxygeno’1. 3-procentig lösning av
väte-superoxid, som användes som antiseptiskt
medel.
Oxy’ria. Växtsläkte (fam. Polygona’cece}
med en i sv. fjälltrakter vanlig art, O.
di’-gyna (Fjällsyra). Den har njurlika,
syrliga blad, som kunna användas som
spenat.
Oxy’tropis. Växtsläkte (fam. [-Legumino’-sk},-] {+Legumino’-
sk},+} nära släkt med Astragalus.
Kron-kölen utlöper i en klolik udd, varför
hithörande arters sv. namn är K 1 o ä r t. Tre
arter finnas i Sverige.
Oxöga (fransk, oeil-de-boeuf).
Benämning på de med oval el. rund öppning
försedda avantscenlogerna på teatern.
Oyama [å’j-], I w a o, f. 1842, d. 1916.
Jap. fältmarskalk, nydanare av den jap.
armén och överbefälhavare under
rysk.-jap. kriget.
Oz. Förk. för o u n c e.
Ozelot. Se Panterkatt!
Ozokeri’t (grek. o’zein = lukta och
ke’ros = vax). Ett slags mineral av
vax-kon sistens, i kem. hänseende bestående
huvudsakligen av paraffiner och
förekommande i Galizien m. fl. trakter. O. kallas
även jordvax el. bergvax och användes
bl. a. efter rening som elektr.
isolations-material under namn av c e r e s i n.
Ozo’n (grek. o’zein = lukta).
Egendomlig modifikation av syre, upptäckt 1840 av
Schönbein. O. bildas av syre vid
upphettning el. under inflytande av elektriska
urladdningar. Små mängder o. förekomma
därför alltid i luften. Dess hälsobringande
verkningar äro säkert ringa. Det har
större energiinnehåll än vanligt syre, och dess
molekyler bestå av tre atomer mot det
vanliga syrets två. Vid avkylning förtätas
o. till en mörkblå vätska (kokpunkt
— 112°).
Oändlig. En serie kallas o., om den ej
har någon slutterm, utan alltid kan
efterföljas av en ny term, huru stor den sista
än må vara. Den vanliga talserien är
alltså o. En o. series summa kan antingen
själv vara oändligt stor, d. v. s. större än
vilket tal som helst, el. ändlig, d. v. s.
lika med ett visst tal. I senare fallet
måste termerna i serien bli allt mindre och
mindre (jfr Serier!). Ett oändligt
tal el. oändligheten betecknas inom
matematiken med tecknet CO .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
