Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paijkull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4899
Paijkull—Palati’n.
4900
nässans (1907). Densamme: Studier i
nordisk renässanskonst (1913).
Paijkull el. P a y k u 11. Sv. adliga ätter
fr. Estland, en gren friherrlig 1651, en
annan 1818. 1. Otto Arnold P., f. omkr.
1662, d. 1707. Livländsk general, som,
ehuru sv. undersåte, deltog på polsk sida i det
Stora nordiska kriget. Han tillfångatogs
1705 och avrättades sedermera för
förräderi. 2. G u s t a v v o n P., f. 1757, d. 1826.
Förf., zoolog, kansliråd 1796. P. författade
bl. a. lustspelet Ordensvurmen (1785), vari
han förlöjligade samtidens ordensväsen.
Painlevé [pänlove’], Paul, f. 1863.
Fransk statsman och matematiker, prof, i
mekanik i Paris 1892. P. invaldes 1910 i
deputeradekammaren, där han tillhör
vänstern, var krigsminister 1917 och
premiärminister sept.—nov. 1917. Efter kriget har
P. varit en av de ivrigaste motståndarna
till det nationella blocket. Efter
vänstersegern vid valen till deputeradekammaren
1924 valdes han till kammarens president
och kvarstod såsom sådan, tills han åter
blev premiärminister april—nov. 1925. P.
har varit krigsminister i de flesta följande
kabinetten till 1929. Led. av Vet. ak.
Paio’nios, senare delen av 400-talet f.
Kr. Grek, bildhuggare verksam i Olympia,
där han utfört den berömda Nike-statyn.
Paisley [pe’jsli]. Fabriksstad i v.
Skottland (grevsk. Renfrew), nära Glasgow, med
stor tillverkning av bomullstråd. 88 000
inv. (1930).
Pa’jala. Socken i Norrbottens län
(Pa-jala och Korpilombolo tingslag). 4 958 inv.
(1932).
Pa’jala och Korpilo’mbolo. Tingslag i
Norrbottens län.
Pa’jas (it. pagliaccio = halmmadrass).
Urspr. en i madrasstyg klädd komisk
person i det it. folklustspelet. I allmännare
bet. är p. en tokrolig person, gyckelmakare.
Pajazzo [-a’ttså] (it.). 1. Bet. pajas.
2. Opera av R. Leoncavallo (1892, Sthlm
1893).
Pajou [-sju’], Augustin, f. 1730, d.
1809. Fransk bildhuggare, vars konst
betecknar övergången mellan rokoko och
ny
klassicism. Han har utfört betydande
porträttbyster av m:me Du Barry, Buffon
m. fl.
Paka {Cceloge’nys pa’ca). En art
sydamer. Marsvinsdjur med klumpigt
huvud och mycket kort svans. Färgen är
rödbrun med fem rader gulvita fläckar
längs vardera sidan. P. lever vid
flodstränder.
Pakhoi. Hamnstad i s. Kina (prov.
Kwangtung) vid Tonkinvikens n. kust.
35 000 inv. (1929).
Pako’mios, 300-talet e. Kr. Egyptisk
eremit, det egentliga klosterväsendets och
munklivets grundläggare.
Paktum. Se Pactum!
Paladi’ner (fransk, paladins av lat.
pala’-tium = palats). 1. Konung Karl den stores
livvakt av tolv riddare. 2. Konung Arthurs
riddare av runda bordet. Jfr P a 1 a t i n!
Palais [palä’] (fransk.). Bet. palats.
Palama’s, K o s t e s, f. 1859. Grek, skald
och essayist, en av förgrundsgestalterna i
nutida grek. litt.
Palamcottah [pselemkåHte]. Stad och
missionscentrum i s. Brittiska Indien (prov.
Madras).
Pala’nder af Vega, Adolf Arnold
Louis, f. 1842, d. 1920. Ishavsfarare,
amiral. P. deltog som befälhavare på
ångfartyget »Vega» under A. E. Nordenskiölds
berömda ishavsexpedition 1878—80 och
adlades på grund härav 1880. Han var
sjöminister 1901—05.
Palanki’n (sanskr. parjanka =
vilobädd) . Ett slags bärstol, använd i Kina och
Indien.
Pala’quium. Trädsläkte av fam.
Sapota’-cece. Mjölksaften av flera arter lämnar
guttaperka.
Palata’1 (lat. pala’tum = gom). Bet.
hörande till gommen. Inom språkvetenskapen
beteckning för sådana ljud, som bildas
genom tungans närmande mot hårda
gommen, t. ex. vissa g- och k-ljud.
Palati’n. Urspr. varje ämbetsman, som
tillhörde den rom. kejsarens palats; under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
