Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Passim ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4961
Pa’ssim—Pasteur.
4962
oföretagsam, trög. Mots.: aktiv. — P a
s-s i’v affärer, bankaffärer, vid vilka
pengar strömma till banken och varigenom
banken alltså blir gäldenär. Mots. är
aktiva affärer el. bankens placering av
eget kapital och insatta medel. — Passiv
form, i språkläran en sådan verbform,
som uttrycker, att subjektet är föremål för
en på detsamma riktad verksamhet. -—
Passiv handel, utförsel och införsel
för ett land (ex. Kina), ombesörjd av annan
nation. (Jfr Aktiv,
Handelsbalans!) — Passivit e’t, overksamhet,
tröghet, liknöjdhet.
Pa’ssus (lat.). Bet. steg. 1. Rom.
längdmått ung. motsv. 1,5 m. 2. Ställe (i en
skrift), sats, yttrande.
PASSIFLORA-ART. Fotografi.
bundna, med bikrona av trådsmala fjäll
innanför kronbladen. Pistillen har tre
spik-liknande märken, varav namnet »Kristi
korsblomma» el. »passionsblomma». En
mängd arter och varieteter odlas i kruka.
En del ha ätliga frukter.
Pa’ssim (lat.). Bet. här och där.
Passio’n (lat. pa’ssio = lidande). 1.
Lidande, särskilt Kristi lidande. 2. Lidelse.
3. P. el. p a s s i o n s m u s i k,
episk-dra-matisk, musikalisk framställning av Kristi
lidandes historia, framgången ur
långfredagens gudstjänst redan på 900-talet. I sin
fullt färdigbildade klassiska form har den
i sig upptagit oratoriets alla kännemärken.
Bl. protestantiska passionskompositörer
märkas H. Schutz och Seb. Bach. — P a
s-s i o ne’r ad, lidelsefull.
Passionsblommor. Se Passiflora!
Passionshistorien (lat. pa’ssio = lidande).
Kristi lidandes historia. I den sv.
evangelieboken finnes en dylik skildring
innehållande utdrag ur de fyra evangelisternas
skrifter.
Passionsspel. Skådespel, som skildra
Kristi lidandes historia. Sådana förekomma
sedan medeltiden på flera platser i
Tyskland och Schweiz; särskilt bekanta ha
blivit de i Oberammergau vart tionde år
förekommande (senast 1930).
Pa’ssiv (lat. pa’ti = lida). Bet. overksam,
F. PASSY. Fotografi.
Passy [-si’], Frédéric, f. 1822, d. 1912.
Fransk politisk och ekonomisk
skriftställare verksam inom fredsrörelsen. Han
erhöll 1901 Nobels
fredspris
tillsammans med H.
Du-nant.
Passy [pasi’].
Stadsdel i Paris,
mellan Seine och
Boulogneskogen.
Pasta (lat.). Bet.
deg. Inom
farmako-pien beteckning för
fast salva.
Paste’j (lat. pa’sta — deg). Maträtt av
fisk, kött el. frukt, inbakad i vanl.
vetedeg el., oftast, smördeg; i en del
sammansättningar, t. ex. leverpastej, en färsartad
massa, gräddad i vattenbad el. i ugn.
Paste’ll (it. paste’llo av pa’sta = deg).
En målning utförd med torra kritor vanl.
på papper. Pastellmåleriet går ej längre
tillbaka än till 1600-talet och var särskilt
omhuldat under 1700-talet. Framstående
pastellmålare ha bl. a. varit fransmannen
M. Q. de la Tour och svensken G. Lundberg.
Pasteur [-stö’r], Louis, f. 1822, d.
1895. Fransk kemist och biolog,
bakterio-logiens grundläggare och därigenom av
utomordentlig betydelse även för
medicinen. P. var först professor vid flera fran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
