Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den ensamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- allt, som kan förädla och lyckliggöra hjärtat. Förr eller
senare erfara de förbländade att de blott utbytt ett mindre
lidande mot ett större.
I Eldiga, varma själar, såsom min, måste finna i äktenskapet högsta lycka eller olycka.
Hata måste jag allt hvad jag anser lågt och föraktligt, som tillika fått makt att plåga mig. Jag känner att jag skulle kunna hata M.; och såsom hans hustru vet jag ej huru eländig och föraktlig jag slutligen skulle kunna blifva själf.
Jag påminner mig ha läst öfversatta verser af Haug, som med en liten förändring passa precis till min mening.
Han.
O kvinnor! änglar — ja — som fästmör ären I, Men blifven djäflar snart se’n vigseln är förbi.
Hon.
Förklaringen helt enkel är, min vän:
Vi finna helvetet och icke himmelen.
I originalet är det hon som anklagar, han som ger svaret. Men hvad man ser alla dagar är, att en elak och omoralisk man fördärfvar sin hustrus karaktär och lynne. Man beskyller en del fruntimmer för falskhet och list, man
anklagar för samma fel vissa förtryckta nationer; de förras
som de senares svar innebär på en gång förklaringen och
ursäkten:
»Vi ha haft tyranner till herrar.»
Hellre än att någonsin så behöfva ursäkta mig, vill jag gå fram mitt glädjelösa, enformiga, men oskyldiga lif, utan förändring till dess slut. Lifvet är ju icke så långt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
