Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En insekt — »genus novo»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom Bottle Imp. Därefter gick han till Kipling och
fann, att han »bevisade intet», dessutom var han
vanvördig och simpel. Det finns gränser för dessa
vetenskapsmän. Sedan försökte han olyckligtvis med Besants
»Inner House», och det första kapitlet förde genast hans
tankar på lärda sällskap och Pawkins.
Därefter vände han sig till schack, och fann det något
mer förströende. Han behärskade snart schackdragen och
började överträffa kyrkoherden. Men snart började de
cylindriska konturerna av den fientliga konungen att
likna Pawkins, som reste sig upp och fruktlöst kämpade mot
nederlaget, varpå Hapley beslöt att uppgiva schackspelet.
Kanske, när allt kom omkring, skulle studiet av
någon ny vetenskapsgren vara en bättre förströelse. Den
bästa vila är förändring av sysselsättning. Hapley beslöt
att fördjupa sig i diatomer och fick ett av sina mindre
mikroskop samt Halibuts monografi sig tillsända från
London. Han trodde att kanske, om han komme i en
häftig strid med Halibut, skulle han möjligen bli i stånd att
leva upp på nytt samt glömma Pawkins. Han var snart
inne i sitt arbete på sitt vanliga oförtrutna sätt med de
mikroskopiska innevånarna i vattenpussarna vid
vägkanten.
Det var på den tredje dagen, som Hapley fick syn på
ett nytt tillägg till faunan på stället. Han arbetade sent
vid mikroskopet, och det enda ljuset i rummet var den
starkt lysande lilla lampan med en grön skärm av
särskild form. I likhet med alla, som äro vana att arbeta
med mikroskop, höll han båda ögonen öppna. Det är
enda sättet att undvika övertrötthet. Det ena ögat var
ovanför instrumentet och klart och tydligt låg där framför det
runda fältet i mikroskopet, över vilket en brun diatom
långsamt rörde sig. Med det andra ögat såg Hapley, kan
man säga, utan att se något[1]. Han var endast dunkelt
medveten om mässingsdelarna på instrumentet, den
belysta delen av bordduken, ett ark papper, foten på
lampan och det mörka rummet bakom honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
