Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJERDE KAPITLET.
(Ett fyalft öra, i stället tor taft øtora Ijint
mrløblå ögon.
Dagen efter nyssberörde våldsamma uppträden i
Stadsgården var en lördag. Det var på eftermiddagen.
På en stol framför sin fostermoder, fru Brundström,
satt Adolf Axner. Den goda frun var som bäst
sysselsatt med att peta i sin fostersons hufvud ocb
undersöka den stora kulan, hvilken, lik en ny på byggd
våning till ett äldre hus, utbredde och upphöjde sig öfver
vår hjeltes hjessa.
Midt på golfvet stod den hederlige kopparslagaren,
borstande sin gamla helgdagssurtut, så att dammet,
likt ett moln, skockade sig omkring honom.
»Det är väl bättre nu, söta mamma?» frågade Adolf.
»Vackert bättre,» svarade frun; »den der kulan får
du behålla länge och vil . . . men det skadar inte åt
dig . . . hvad hade du der att göra? ... är det skick
och skäl att ge sig i slanger med så’na der gatpojkar
och» . . .
»Inga gatpojkar, mamma lilla,» afbröt henne
fostersonen; »det var mina kamrater jag var med.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
