Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller att menniskan såsom bestämd endast af aioihijaug äfven i
praktiskt afseende är måttet för allt. Hvar menniska är icke mått i
samma grad. Man kan lyckas bättre och sämre eller ock alldeles
icke i ordnandet af en stat. Det finnes således grader af mått
äfven i praktiskt afseende. Det hos själen, som utgör den
bestämmande principen i praktiskt afseende, måste vara rätt insigt eller
vetande. Allt annat i själen är relativt, tillfälligt och växlande
Men det finnes tvänne arter af praktiskt vetande. På samma sätt
som hos själen finnas tvänne arter af känslor, nemligen dels
känslor, som hänföra sig till kroppen och det yttre och som äro
blandade med sin motsats och dels känslor, som hänföra sig till det
inre och som äro rena och oblandade eller känslor, som själen erfar
vid betraktelsen af det goda, sanna och sköna, så finnes det ock
tvänne arter af vetande, ett vetande, som afser det yttre eller som
ingår i empiriska konster oeh vetenskaper och en annan och högre
art af vetande, som hänför sig till själens eget guddomliga väsen
eller till det goda, sanna och sköna i och för sig, d. ä. ideerna.
De lägre bestämdheterna i själen kunna endast såsom underordnade
momenter ingå i det högsta goda, eller såsom organer och medel.
Den bestämmande principen i det högsta goda och dygden är
vetandet och dess innehåll ideerna. Från reel synpunkt är dygden
den rätta ordningen inom själen eller rätt ordning, rätt förhållande
inom det sedliga väsendet mellan dess krafter, bestämningar och
verksamheter, äfvensom dess rätta förhållande till andra väsenden
och till det guddomliga. Och principen för den rätta ordningen
inom det lägre eller grunden för de praktiska förhållandena är det
absolut varande eller sjelfva väsendet, d. ä. ideerna betraktade
såsom innehåll i vetandet.
Vi ha således äfven här funnit, att Platos ståndpunkt är
ratio-nel. Det samma skall ock visa sig, om vi slutligen taga i
betraktande Platos teleologiska uppfattningssätt af menniskan och verlden.
Till det teleologiska uppfattningssättet föranleddes Plato dels af
teoretiska grunder, i och för verldsförklaringen eller för att kunna
uppvisa ett strängare sammanhang mellan de båda arter af
bestämningar, till hvilka Kan hade blifvit förd inom alla områden, men i
synnerhet för att få ett sammanhang mellan ideernas verld å den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
