Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kulativa logiken eller metafysiken, som har att uppvisa, hvad det
absoluta eller Gud är i och för sig sjelf, innan han ännu framträder
i naturen och anden, samt de högsta väsensbestämningar, som äro
gemensamma både för naturen och anden och som för dem ligga
till grund. Schelling har således ingen metafysisk grundläggning
för naturens och andens filosofi. Hegels tredelning af filosofien
finnes endast antydd hos Schelling i hans distinktion mellan förnuftet,
det reala och det ideala.
Då filosofien är vetenskap, så kan den icke innehålla någonting
annat än tankar eller begrepp. Begreppet eller tanken är den sanna
förnimmelsen och denna är identisk med sitt objekt, det sannt
varande. Det sannt varande sammanfaller således med den sanna
förnimmelsen och den sanna förnimmelsen eller tänkandet med det
sannt varande. Tänka är följaktligen vara och vara är tänka.
Mén-niskan behöfver således endast tänka, så har hon i sina tankar det,
som egentligen är. Tanken och dess innehåll ha ingen begränsning
hvarken i rum eller tid. Det egentligt varande kan hvarken genom
åskådning eller känsla fattas i adeqvat form. Åskådningen är
visserligen ett objektivt förnimmande, men den är tillfällig och
växlande och så är äfven dess objekt eller vara. Menniskan fattar här
endast relativa och växlande qvaliteter. Det varande är likt
förnimmelsen och omvändt. I känslan åter kan menniskan väl fatta
det oändliga och guddomliga, men endast under subjektiv form.
Känslan saknar objektivitet. Häraf följer, att den sanna kunskapen
har tankens form. Tänkandet är äfven det hela. I hvarje tanke
innehålles hvarje annan tanke implicite och således hela vetandets
system och dermed äfven det varande eller hela den sanna
verkligheten, emedan tänkandet är identiskt med sitt föremål. Finnes
det något, som icke är tanke eller som icke är moment af
tänkandets system, så är detta ett icke-vara eller en ofullkomlig form,
under hvilken tanken framträder, eller dess fenomen. Till sin form
är tänkandet rörelse, utveckling, dialektisk process, ehuru en
process som är tidlös eller evig. Det verkliga är icke blott ett
omedelbart utan äfven ett förmedladt, icke blott ett vara utan äfven
rörelse, sjelfutveckling. Denna rörelse kauseras icke af ett yttre
utan den är tankens egen sjelfrörelse. Tanken utvecklar sig genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
