Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
function, i hvilken hon såsom sådan yttrar sig, kallas en
föreställning i inskränkt bemärkelse eller en. sinlig föreställning.
De allmänna charactererna af den sinliga föreställningsförmågan
och dess functioner äro i anmärkningarna till nästföregående §
an-gifna. Uti de sinliga föreställningarna, hvilka äfven kallas
åskådningar i vidsträckt bemärkelse, är innehållet alltid något mångfaldigt af
delar utom hvarandra, eller en bestämning af något sådant — något
yttre; men detta kan vara antingen en på samma gång närvarande
sensation med dess innehåll, eller icke. I förra fallet kallas
föreställningsförmågan sinne, i sednare inbillningskraft.
§ 26.
Den sinliga föreställningsförmågan, såvida den föreställer sig
något, som på samma gång närvarande bestämmer eller adficierar
den organiska sensitiviteten, eller såvida hon medvetet förnimmer
något i eller utom, men genom kroppen, kallas sinne i egentlig
bemärkelse, och hvaije function, i hvilken hon såsom sådan yttrar sig,
kallas åskådning i inskränkt bemärkelse.
De allmänna charactererna af en sådan function äro, utom dem,
som tillhöra alla sinliga föreställningar (§24anm.): 1) att hans
innehåll eller föremål är något verkligt och omedelbart närvarande i
eller för den sensitiva organismen, 2) att han har relativt större
klarhet och liflighet än inbillningskraftens* och förståndets
föreställningar. Att hans innehåll eller föremål är något verkligt, härleder
sig ifrån dess oberoende af den fria anden, hvarigenom det för det
lägre medvetandet imiterar den character af theoretisk
nödvändighet och verklighet, hvilken annars och egentligen tillkommer endast
förnuftets bestämningar. Att åter detsamma är närvarande och
lif-ligare förnimmes, än andra functioners innehåll, förklaras deraf, att
den menskliga kraften här yttrar sig i samma förnimmelse under så
väl den sensitiva, som den sinligt medvetande formen, och måste
följaktligen då yttra sig starkare, än när annat föreställes och annat
adficierar sensitiviteten. Det är ock derföre man alltid mäter tiden
(det närvarande) efter den jemna förändringen eller rörelsen fö^
sinnet, så att det, som är närvarande för detta, också blir
närvarande för hela menniskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
