Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Att tänka är nemligen att förnimna klart och tydligt,
följaktligen ock sannt och rätt ; och om ett väsende verkligen tänkes
och icke blott kännes eller föreställes, så måste det såvida ock
fattas rigtigt och sannt. Att tänka falskt eller origtigt är icke att
tänka, utan endast att föreställa eller imaginera sig, och att antaga
eller utgifva sina föreställningar för tankar.
3. Men om ett väsende skall fattas sannt d. ä. tänkas, så
måste detsamma finnas i den tänkandes sjelfmedvetande och i det
förnumna objectet. Ty utom sitt sjelfmedvetande kan dock ej
någon komma, och sanningen består just i tankens och det tänktas
identitet, samt sträcker sig jemt såvida som denna, och icke vidare.
Också utsäges i hvarje affirmativt omdöme, att det eller det
begreppet finnes eller förnimmes i objectet, ty praedicatet är alltid ett
begrepp, såvida omdömet verkligen är tanke.,
4. Skulle det nu visa sig, att icke blott ingenting annat än
begrepp kan finnas i det tänkande sjelfmedvetandet såsom sådant,
utan äfven att begreppen i sig sjelfve äro eviga och oföränderliga,
så måste ock uti hvarje ändligt väsende, om hvilket ett sannt
omdöme kan fållas, någonting finnas, som i och för sig sjelf
betrak-tadt är evigt och oföränderligt. I en växt t. ex. undergår den inre
kraften, som framdrifver det hela, i sig sjelf ingen förändring, ehuru
den för oss uppkommer, utvecklar sig och försvinner. Men just
denna kraft är växtens sanning eller begrepp, och blott såvida
denna är på en gång i sig sjelf och i oss — i vårt (tänkande)
sjelfmedvetande, hafve ock vi om växten något begrepp8).
5. Att åter alla begrepp — d. ä. tingens krafter eller
väsenden, äro i sig sjelfve eviga och oföränderliga, behofver icke
bevisas, utan blott omnämnas för att inses. Begreppet menniska t. ex.
kan aldrig blifva begreppet träd eller oskäligt djur eller tvärtom,
och detsamma gäller om hvilket annat som helst; begreppet
triangel kan aldrig blifva begreppet quadrat, begreppet ljus aldrig
begreppet mörker o. s. v.
6. För öfrigt kan visserligen det i och för sig sjelf
oföränderliga visa sig föränderligt i och för ett annat, som sjelf förändras,
och i hvilket det ingår såsom bestämning. Geometrien t. ex. är i
och för sig betraktad evigt densamma; men detta hindrar icke att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
