Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spillror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 43 —
henne i varm beundran, då tyckte hon, att hennes
hjärta upphörde att slå och att andedräkten nästan
förgick henne.
Betagen lyssnade hon till hans lifliga skildrin-
dringar om en värld, full af kärlek, sol och blå
himmel, af starka färger, glans och skönhet, natur-
målarnas sydeuropeiska värld, som hon väl ofta
drömt om, men nu såg lefvande upprullad.
Hon tyckte sig se allt livad lian skildrade, ocli
hans mjuka röst smekte hennes öra, liksom de toner,
hon ännu allt jämt i skymningsstunderna framloc-
kade ur sitt piano. Den hade en förmåga att stilla
oron i hennes inre. Hans harmoniska väsen lik-
som dämpade all strid inom henne; i hans närhet
förnam hon hvarken tvekan eller tvifvel. Ja, endas
hon hörde hans lätta, jämna steg ute i gången,
intogs hon af en lycksalig ro, hvars art hon ej
sökte klargöra för sig, en donming i hela sin varelse,
som om lifvets fullhet nått henne, för att aldrig
mera beröfvas henne.
Men det välde, han personligen ägde öfver
henne, mattades, då hon sedan under hans ledning
började arbeta.
Dag efter dag satt hon lutad öfver ritbrädet
eller framför staffliet, medan han stående vid sidan
följde hennes ritstifts lätta drag. Hon tänkte då
knappast på, att han var där. Hon var helt upp-
tagen af sitt arbete, af allt hvad hon hade att lära,
ocli som hon måste hinna med, innan han lämnade
henne.
Ty att han snart skulle resa, det visste hon.
Men hon tänkte därpå, utan att så mycket fästa sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
