Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 146 —
Min historia från den da,g, jag förlorat honom
ur sikte, var snart berättad, och hans egen — —
»Jag kunde ej bli skollärare», berättade han,
»livarje själfständig tanke förkväfdes i seminariet,
jag höll på att bli en narr, ett dumhufvud, en
trång själ — jag ville bli fri igen, och så gjorde
jag mig fri. Upp ville jag, till drängstugan ville
jag ej återgå, arbeta ville jag, det var inte det
jag var rädd för. Så gick jag i Danmark ige-
nom ett bokhålleriinstitut —■ det kunde ju alltid
bli godt för något — och på mitt examensbetyg
därifrån fick jag plats hos en landthandlande hemma
i Sverige. Där stod jag i bod och vägde upp sill
och salt, ja — det syns inte nu», sade han skrat-
tande och lyfte upp den fina handen, på hvilken
jag ofrivilligt fäst min blick, »men då sågo de ut
som saltadt kött» — han gnuggade händerna —■
»jag frös och svalt, och så köpte jag mig böcker
och läste om nätterna, mest tyska, ty något språk
måste jag lära mig, — det insåg jag, och upp ville
jag–––––– »
Han reste sig från stolen, strök med handen
öfver pannan och såg tankfullt framför sig. Jag
lade märke till, att det svarta, ännu krusiga håret,
som lockade sig kring den breda pannan, vid tin-
ningarna var starkt grånadt.
»— — Det var en tung tid», fortsatte han,
»men jag arbetade, och så fick jag af en händelse
bättre anställning: det sporrade, och inom ett par
år hade jag kommit än längre fram. Jag kände
på mig, att jag dugde till något mera än endast
uträtta så att säga drängsysslor också inom mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
