Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från ett skånskt fiskläge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 229 —
Ty utan Iiafvet kunna dessa kustens barn ej
lefva ; det drager dem till sig med oemotståndlig
makt; det är deras lekkamrat i barndomen, det ger
dem medel till deras lefnads torftiga behof, då de
sätta eget bo vid dess strand, men det tager också
ofta deras lif, liksom ville det ej alltid gifva för
intet — ty den kärlek, det får, gå dess svallande
böljor förbi; det rullar lika fullt sina dyningar
mot land i stilla sommardagar ocb vreda höstnät-
ter, vare sig människorna däruppe fröjdas åt dess
blidhet eller i förtviflan klaga öfver dess kalla
grymhet. Från far till son är fiskar- och sjömans-
yrket här ärftligt.
Så hade nu också Cillas son gifvit sig ut på
äfventyrlig färd, den raske gossen med de klara
ögonen, Cillas bruna ögon, han, som vid mitt första
besök här sprang så flinkt ärenden för moderns
badgäster. Och den lille Bengt var nu ensam om
att hjälpa sin mor med »näringar» och fiske: ty
Cilla Hans Svens sköter själf sin båt. Hon är lä-
gets enda kvinnliga fiskare, och med en viss akt-
ningsfull beundran hade en hvar ett godt ord att
säga om hennes raskhet och duglighet, om huru
hon, fin i sitt väsen, blid i sitt sinne, om vin-
trarna förfärdigade vackra konstväfnader, medan
hon under vår-, sommar- och hösttider täflade med
männen i att flinkt kandtera fiskredskap och att
oförskräckt natt efter natt i mörker och storm, i
månsken och stilla väder draga upp de nät, hon
satt ut om dagen. Kl. 2 om morgnarna är hon i
båten med sin lille gosse, och då hennes gäster
hemma i de båda nätta rummen senare på mor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
