Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från det Sachsiska Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 264 —
Hästarna leddes fram, och ett ögonblick där-
efter voro vi i sadeln ocli på väg inåt Sachsiska
Schweiz’ härliga, svala skogar, uppför branta vä-
gar, banade för hästen genom trappsteg af trä;
men hästarna äro säkra och vana; hvarje häst
följdes dessutom af en förare, hvilken är pliktig
att gå vid dess sida och aktgifva på hvarje dess
steg. Och förarna äro ytterst påpassliga. Bn enda
olyckshändelse skulle bringa detta sätt att färdas i
misskredit, och befolkningen skulle göra oerhörda
förluster. Man kan sitta helt lugnt med händerna
i knäet och slappa tyglar, se sig om och inandas
hälsa af det ljufligt doftande täta löfverket, af
den friska, rena, lätta luften.
Efter en timmes ridt i jämn stigning voro vi
framme vid »Kuhstall», en märkvärdig, öfver 6
meter hög och bred klipp-port eller klipp-sal tätt
invid en lodrät afgrund; denna »sal» lär i forna
krigiska tider — i trettioåriga krigets dagar —
hafva tjänat befolkningen såsom en tillflyktsort,
dit den dref sin boskap; däraf ock dess namn.
Väldiga sandstensblock lågo hopade öfver hvar-
andra; mellan dessa sipprade vattnet ned, mossan
var mjuk och frisk, och gröna, frodiga ormbunkar
växte djupt nere i de mörka skrefvorna.
Vägvisaren hade mycket att berätta om »die
schrecklichen Schicedem i forna tider, som härjat
och plundrat landet så svårt. Då vi nämde, att
också vi voro svenskar — egendomligt nog jäm-
förelsevis sällsynta gäster i Sachsiska Schweiz —
fann han sig och sade hastigt: t>Ja ivohl. . . schön,
schön, aber . . . die allen Zeiten sind jetzt vorbei/»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
