- Project Runeberg -  Bärgsmanslif i början af 1800-talet. Anteckningar från Nora ock Lindes bärgslager /
18

(1891) [MARC] Author: Erik Bore
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julfirandet i en bärgsmansgård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Min matmor snälla
hon har inte tagit mycket vatten ur sin källa,
utan mjölkat sin lilla ko,
därför är gröten så hvit ock go.

        Med mjölk är gröten kokt
        ock ej med bara vatten;
        om magen räckte till,
        jag åte hela natten.


Längre rim förekommo också:

Den här mjölken är mjölkad af en ko ock
                        inte af nån elefant.
Tre ting skall jag säga, ock det är sant:
te slåss ock inte rå,
te fria ock inte få,
te segla utan vind,
det är tre förargliga ting.


Sedan alla rimmat efter bästa minne eller förmåga, grep
man sig an med kakan, som blef den sista rätten. Då det
afdukats, läste husfadern en julbetraktelse eller aftonbön,
hvarefter alla gingo till hvila. Några egentliga julgåfvor utdelades
icke. Dock erhöll hvar ock en af husfolket en stor julbulle
(»juloxen»), en mindre bulle ock en kaka.

Följande morgon steg man upp redan kl. 1/2 3 ock rustade
i ordning hästarna för att resa till Nora ock där bevista
julottan i kyrkan. Sedan frukost, bestående af smörgås ock stek,
förut intagits, reste alla till kyrkan, med undantag af husfadern
ock hans hustru samt någon piga, som stannade hemma för
att sköta om göromålen i ladugården.

Männen voro under resan utrustade med kapprockar af
vadmal — långa rockar med ståndkrage, från hvilken »kappan»
hängde ner på ryggen, ärmarna ock bröstet.

Till kyrkan reste man mycket fort, så att »det eldade» i
stenarna, om det var isgata. De som ej åkte, utan färdades
till fots, hade bloss, som vanligen väl behöfdes, mörkt som
det var.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebargsman/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free