Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett bärgsmansbröllop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var på den tiden vanligt, att man på andra bröllopsdagen höll
s. k. rompdans. Därvid gick så till, att hela bröllopsskaran
bildade en lång kedja, som med spelmannen i spetsen dansade
genom hvarje hus i byn. Man kom sålunda i tillfälle att
beskåda, huru alla byamännen hade det. Det var en slags
generalmönstring, ty skaran skulle passera genom hvarje rum, ock
den som då icke hade rent ock ordentligt i sitt hus, fick
naturligen blygas.
I själfva bröllopsgården hade man gjort stora anordningar
för högtidligheten. Brått hade man öfverallt, äfven i
granngårdarna, ty här skulle man laga till »förning». Enligt det
gängse bruket skulle bröllopet stå på torsdagen, ock på
onsdagen sände de närmaste grannarna fram sin förning. Den
bestod af feta kalfstekar, smör, »skålbröd» (fint hvetebröd, gräddat
i en för detta ändamål särskilt inrättad ugn), m. m. De mer
långväga gästerna medförde i sina åkdon finare förning, såsom
tårtor, konfekt ock bakelser.
När första bröllopsdagen kom, var huset rikligt försett med
all slags proviant, såsom gödkalfvar ock hönsstekar, rökta
skinkor, fisk, kakor, tårtor ock bakvärk.
Vigseln förrättades kl. 12 f. m. i brudens hem. Strax
därefter steg man till bords. Man använde »sittande» bord; s. k.
stående bord förekom i Nora socken knappast förr än på
1850-talet.
I högsätet sutto brudgum ock brud ock näst efter dem
prästfrun samt brudparets släktingar, sist de oskylde. Några
marskalkar eller tärnor förekommo icke.
Vid måltiden började man med smörgåsbordet, där det
hembryggda brännvinet ej var att förakta. Sedan följde 7 till 8
rätter, alla af stadig mat. Man undrar just ej öfver, att 3—4
timmar gingo åt vid bordet, då man hör rätternas antal. Det
förtjänar anmärkas, att potatis ej förekom till de många
kötträtter, som kringbjödos. Den ansågs nämligen för simpel, i
stället användes bönor o. d. Steken afslutade raden af de
stadiga rätterna, därefter kom turen till tårtorna. Men
omedelbart efter steken vidtogo skålarna, som druckos i punsch, ty
vin förekom ytterst sällan på den tiden. Musiken spelade
först upp, när skålarna började utbringas, då fick man höra
fiol ock klarinett. Den första skålen gällde naturligtvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
