- Project Runeberg -  Bärgsmanslif i början af 1800-talet. Anteckningar från Nora ock Lindes bärgslager /
47

(1891) [MARC] Author: Erik Bore
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vidskepliga seder och bruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Äfven brukades det att i stället för kvastpinnar kasta ut
eld. Därvid tillgick på samma sätt, ock medlet hade, som det
troddes, samma värkan.

*     *
*



Bot för sjuka kreatur fanns ock. Lemnade någon ko
blodblandad mjölk, eller hände det, att mjölken »rände upp ock
yste sig», så misstänktes gärna en grannkvinna för att hafva
»skämt» kreaturet. Botemedel däremot kunde erhållas, om
pigan, som »stillade» i ladugården, var i stånd att bemäktiga
sig ugnsrakan, som tillhörde gården, där grannkvinnan bodde,
som hade skämt kreaturet.

Hade man lyckats bemäktiga sig rakan, återstod att
bränna upp riset ock taga askan till vara samt lägga denna i
vatten. Detta gafs följande morgon åt det sjuka djuret att
förtära före allting annat.

Vi hafva äfven hört ett medel att få klena ock magra
kreatur feta ock frodiga. Man skulle då »dra dagg». Det
borde ske under själfva midsommarnatten. Man försedde sig
med några lakan ock en stor kruka ock styrde, så utrustad,
kosan till några ängar, som tillhörde främmande egare. Här
drogos nu lakanen i det daggiga gräset, hvarefter det fuktiga
gneds ur dem ned i krukan. Denna manöver fortsattes den
ena gången efter den andra, till dess så mycket dagg erhållits,
som önskades. Daggen fördes hem ock förvarades noga.
Därmed trakterades sedan kreaturen hvarje hälgdag, framför allt
på nyårsdagen, vid påsk, pingst, midsommar ock jul.

Det nämndes, att kreaturen på detta sätt troddes blifva
feta. Om de kreatur däremot, som hörde till egendomen,
hvarifrån daggen blifvit hämtad, hade man den tron, att de efter
den dagen blefvo magra ock sjuka ock lemnade obetydligt med
mjölk. För den skull fruktade man alla daggdragare, ock
dessa måste alltid på smygvägar söka komma öfver hvad de
ansågo sig behöfva.

*     *
*



Ännu på 1830- ock 40-talen voro följande vidskepliga
sedvänjor i bruk uti Lindes Garphyttan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebargsman/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free