Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den nyssnämnda åldersgruppen 20/35 år har befunnits vara den,
i hvilken ebb- och flodrörelsen är af den största sociala betydelsen.
Ebbtiderna för denna ålder medföra gärna höjda arbetslöner (såsom i
Sverige åren 1871/75, då en dylik ebb dessutom sammanföll med de
mäst lysande konjunkturer å arbetsmarknaden) — flodtiderna däremot
arbetsbrist, sjunkande äktenskapsfrekvens (relativt taget), utvandring,
ofta äfven politiska och sociala oroligheter. Sålunda kan man
sammanställa: den stora utvandringen från Sverige i början af 1880-talet med
en dylik flodtid inom ungdomsålderns befolkning, åstadkommen af den
höga nativiteton åren 1856/65; vidare utvandringen från Ryssland i
våra dagar till Sibirien och andra länder med det höjda antalet födelser
för trettio år sedan vid lifegenskapens upphäfvande; emigrationens
uppsving i hela Europa på 1840-talet med den höga nativiteten efter de
napoleonska krigen; utvandringens fördubbling i Europa under
1880-talet med den höjda nativiteten åren 1856/70, o. s. v.
[1]
Beträffande politiska och sociala omhvälfningar, som synas ega
samband med dylika »flodtider» inom ungdomsåldern, må, för att ej
nämna mycket aflägsna tider (årtiondena efter digerdöden), endast
erinras om att 1848 års omstörtningar inföllo under en tid, då just de
talrika kullarna från 1816/30 hunnit till mogen ålder. Under det nu
ingångna 1890-talet kommer ungdomsåldern att öfversvämmas af de i
flere länder (särskildt i Tyska riket) utomordentligt talrika kullarna
från åren 1871/80, ett faktum som ej kan undgå att väcka
betänkligheter. Ställningen blir så mycket bekymmersammare, om Förenta
Staterna skulle göra allvar af att hämma immigrationen dit, hvilken annars
för Europa tjenstgör såsom en säkerhetsventil.
I Sverige hafva varit ebbtider för åldern 20/35 år: åren 1666—80, 1696—1710,
1731—45, 1761—75, 1796—1810, 1826—40 och 1861—75; flodtider åter åren 1681—95,
1711—30, 1746—60, 1776—95, 1811—25, 1841—60 och borde varit 1876—90, om ej
öfverskottet denna gång bortryckts af emigrationen. Att en dylik flod inträffade under de
sista åren af Karl XII:s regering är märkvärdigt: häruti ligger kanske den verkliga
förklaringsgrunden till det häpnadsväckande faktum att konungen ännu vid denna tid förmådde
ur sitt utpinade land framstampa en armé af sextio tusen man — sålunda anlitande till det
yttersta äfven denna tillgång, liksom alla öfriga, hvilka samlats under Karl XI:s
lyckobringande regering.
10. Litteratur. Utom de sid. 1 och 2 anförda allmänna arbeten må nämnas att
åldersfördelningens problem är utförligt behandladt i förf:s Bidrag till utvandringsfrågan,
Uppsala 1885, 86. Ett rikhaltigt material återfinnes i Statistik des Deutschen reichs, band
XIV, och neue folge band 32. Eilert Sundts lag är företrädesvis framställd i hans Om
giftermaal i Norge, Kristiania 1855. Den svenska utvandringens under 1880-talet samband
med en flodtid inom ungdomsåldern påvisades första gången af K. Wicksell, i hans arbete
Om utvandringen, Stockholm 1882.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
