Grunddragen af befolkningsläran / 16 (1894) Author: Gustav Sundbärg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den egentligen är af betydelse, är att angifva antalet gifta kvinnor i
åldern 15/45 år i proportion till hela den samfällda befolkningen (af
båda könen tillsammans). Detta tal är lätt att uträkna och erbjuder
sig därjämte direkt för en jämförelse med antalet födde.

Naturligtvis blir ofvannämnda relation ett uttryck för den verkliga äktenskapsfrekvensen
endast under den förutsättningen, att hela den kvinnliga befolkningen i åldern 15/45 år,
gifta och ej gifta, öfverallt intager en konstant andel af totalfolkmängden. Men detta kan
också i stort sedt sägas vara händelsen. I det föregående är uppvisadt, att åldersgruppen
15/50 kan betraktas såsom konstant, och afvikelserna för den kvinnliga gruppen 15/45 äro ej
häller mycket nämnvärda. Pr tusen inb. finnas i Galizien undantagsvis 234 kvinnor i sagda
ålder; i andra länder växlar talet, enligt genomsnitt för flere folkräkningar, blott mellan 231
och 222, i nio länder af fjorton till och med blott mellan 231 och 228.[1] Vid olika
tidpunkter inom ett och samma land kan variationen möjligen vara något större, åtminstone i
utvandringsländer, men då bör ihågkommas, att inom en öfvertalig dylik befolkning utsikterna
till inträde i äktenskap något minskas, medan de tvärtom något ökas, där ungdomsåldern är
fåtalig. — Särskildt i fråga om stadsbefolkningar mätes äktenskapsfrekvensen, från en synpunkt
sedt, bättre genom att de medelålders gifte jämföras med totalfolkmängden, än med
folkmängden i den genom inflyttningen ofta oorganiskt förökade midtelåldern. Jfr sid. 8
och 9 här ofvan.

4. Gifta kvinnor 15/45 år. Enligt tabellen ofvan sid. 15 skulle
i genomsnitt för Västeuropa på hvarje tusental inb. finnas 228 kvinnor
i åldern 15/45 år; af dessa äro (se tabellen), egendomligt nog, jämnt
halfva antalet gifta.[2] Antalet gifta kvinnor i åldern 15/45 år utgör
alltså 114 ‰ af hela folkmängden.[3] För de särskilda länderna
utgjorde motsvarande tal, enligt folkräkningarna omkring 1880:

Italien	121.7
Frankrike	117.2
England	113.3
Finland	112.2
Tyska riket	110.9
Västra Österrike	105.8
Danmark	100.5
Nederländerna	100.5
Schweiz	100.5
Skotland	98.9
Belgien	93.0
Sverige	91.1
Norge	89.5
Irland	83.6

I Galizien steg proportionen till 137.8 ‰ (år 1890 dock blott 122.6). I Kärnten
sjunker däremot samma tal till blott 64.3!

I Sverige voro motsvarande tal år 1890:[4] i Västernorrlands län 103.9, Södermanlands
100.4, Uppsala 100.1, Skaraborgs 79.7, Älfsborgs 78.7, Värmlands 75.6. — I Norge 1875:
Lofoten og Vesterålens fogderi 97.2, Moss og Tune 96.6, Valders 83.4, Sogn 81.0,
Gudbrandsdalen 75.3. — I England 1881: Durhamshire 122.6, Lancashire 122.4, West Riding
121.1, Nottingham 120.1, Cornwall 94.4. — I Tyska riket 1872/80: kon.-riket Sachsen
119.8, Posen 117.8, reg.-bez. Arnsberg i Vestfalen 117.1, Vestpreussen 111.7,
Mecklenburg-Schwerin 109.8, Ostpreussen 105.4, Bayern 102.8, Elsass-Lothringen 100.4. — I Västra
Österrike 1880: Dalmatien 119.3, Mähren 116.3, Böhmen 115.8, Tyrolen 79.6, Salzburg
74.1, Kärnten 64.3. — I Italien 1881, runda tal: Basilicata 140, Apulien 129, Lombardiet
124, Piemont 122, Sicilien 122, Umbrien 111, Latien 111.

Märkvärdigt nog finner man i tabellen här ofvan alla de stora
nationerna i teten, de små åter, med ett enda undantag, i eftertruppen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>