- Project Runeberg -  Grunddragen af befolkningsläran /
23

(1894) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


d) ett fallande har således egt rum mot slutet af förra eller början
af innevarande sekel — af orsaker, som i det hela ännu måste anses
vara outredda.

Att de giftes relativa antal är större inom de stora nationerna än
inom de små, har redan blifvit påvisadt i det föregående.

För hvart och ett af de senaste tjuguett åren har Giftermålstalet i
Västeuropa nått följande belopp:
År 1871         7.74
» 1872 8.76
» 1873 8.61
» 1874 8.27
» 1875 8.25
» 1876 8.00
» 1877 7.63
» 1878 7.39
» 1879 7.31
» 1880 7.19
» 1881 7.41
» 1882 7.42
» 1883 7.48
» 1884 7.60
» 1885 7.47
» 1886 7.41
» 1887 7.37
» 1888 7.36
» 1889 7.38
» 1890 7.37
» 1891 7.49


Den lysande perioden efter fransk-tyska krigets afslutande framträder här med
utomordentlig styrka. Det oafbrutna nedgåendet från 1873 till och med 1880 är lika upplysande.
Höjningarna igen (om än mindre betydande) åren 1881—84, sänkningarna åren 1885—88,
stillaståendet åren 1888—90 samt de små framstegen ånyo år 1891 torde alla i sin ordning
vara just hvad man på grund af kända ekonomiska förhållanden haft anledning vänta.

11. Litteratur. Utom de här förut anförda arbetena af Rubin och Westergaard
samt Svensén bör nämnas E. Westermarcks arbete Det menskliga äktenskapets historia,
Helsingfors 1893 (förut utgifvet på engelska), hvilket mottagits med stort bifall af Europas
förnämsta auktoriteter på samhällslärans område.

VI. Nativiteten.



1. Födelsetalet. De föddes antal betraktas inom
befolkningsstatistiken dels från synpunkten af folkökningen samt dess betydelse
för befolkningens åldersfördelning, dels såsom ett uttryck för
fruktsamheten. När antalet födelser betraktas såsom en faktor i folkökningen,
sammanställes det med folkmängden i dess helhet, och det tal, som
uttrycker antalet lefvande födde per år och (här) ett tusen inb., plägar
benämnas Födelsetalet.

Vid behandlingen af åldersfördelningen samt äktenskapsfrekvensen
i det föregående är uppvisadt: att åldersgruppen 15/50 år, oberoende
af nativitetens och folkökningens storlek, öfverallt upptager omkring
500 ‰ af hela folkmängden; att antalet kvinnor i åldern 15/45 år
likaledes öfverallt utgör omkring 228 ‰; samt att af sistnämnda
antal, i medeltal för Västeuropa, jämnt halfva antalet äro gifta. Med
kännedom därjämte om fruktsamhetens ungefärliga omfattning, kan man
göra sig en föreställning om det i hvarje fall högsta tänkbara
födelsetalet, och synes detta näppeligen kunna sättas högre än till 60 à
65 ‰. Det högsta kända födelsetalet är omkring 55 ‰, i vissa
gubernier af östra Ryssland; det lägsta kända är 16, stundom till och
med blott 14 à 15 ‰, i vissa delar af Frankrike. För människosläktet
i dess helhet faller födelsetalet sannolikt mellan 40 och 45 ‰.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:39:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/befolkning/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free