Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4. Olika samhällsklasser. Att den äktenskapliga fruktsamheten
är högre bland den obemedlade befolkningen än bland den förmögnare,
är en allmänt gängse åsikt, som äfven torde vara någorlunda riktig,
om än skillnaden mellan de olika samhällsklasserna i detta hänseende
ofta i det allmänna föreställningssättet öfverdrifves. Verkligt noggranna
utredningar i detta ämne äro mycket sällsynta. Vi skola här anföra
resultatet af Rubins och Westergaards undersökningar för Köpenhamns
befolkning (ur deras förut citerade Ægteskabsstatistik), hvilka synas
uppfylla äfven högt ställda anspråk i fråga om precision.
Inom äktenskap, som varat tjugofem år och däröfver, utgjorde hela antalet födda barn
(inräknadt dödfödde) i medeltal pr äktenskap: bland handelsbokhållare, lägre tjänstemän och
dylika (gruppen af »betänksamme, som kämpa för att bevara sin position») 4.35 barn; inom
tjänstehjonsklassen, inräknadt statens och andra betjänte, 4.70 barn; bland ämbetsmän, större
affärsmän och kapitalister 4.80; inom småborgareklassen 4.91 och slutligen inom den
egentliga arbetsklassen — bland hvilka finnes flertalet af »de obetänksamme, som intet hafva att
förlora» — 5.26 barn. — Af hundra äktenskap, som varat femton år och däröfver, voro
inom arbetarebefolkningen 11 barnlösa (minimum), bland handelsbokhållare, lägre tjänstemän
o. d. 15 (maximum). Af äktenskapen af sagda ålder voro inom arbetareklassen 16 procent
välsignade med nio barn och däröfver, ja af tjugufemåriga äktenskap och ännn äldre, om
de barnlösa äktenskapen fråndragas, till och med 21 procent.
Undersökningar angående fruktsamheten inom olika grupper af folkmängden hafva
verkställts äfven af J. V. Tallqvist (Recherches statistiques sur la tendence à une moindre
fécondité des mariages, Helsingfors 1885). Han söker visa, att nativiteten är minst i de
trakter, företrädesvis af Frankrike, där omtanken om framtiden, ådagalagd genom insättning
i sparbankerna o. s. v., är störst. Hans metod och resultat hafva i vissa fall icke gått
fria för motsägelser.
5. Såsom under föregående kapitel skola vi äfven här till sist
uppkasta frågan om den tendens, som i våra dagar gör sig gällande
med afseende å ökning eller minskning, här alltså af den
äktenskapliga fruktsamheten. Ett direkt svar härå för längre tidrymd kan gifvas
nästan endast från Sverige och Norge. De svenska siffrorna hafva
följande utseende, angifvande årliga antalet med äkta barn nedkomna
barnaföderskor pr 1,000 gifta kvinnor i åldern 15/45 år:
| Åren | |
| 1811—20 | 298 |
| 1821—30 | 305 |
| 1831—40 | 290 |
| 1841—50 | 300 |
| 1851—60 | 306 |
| 1861—70 | 293 |
| 1871—80 | 302 |
| 1881—90 | 292 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
