Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IX. Omflyttningen.
1. De folkrörelser, som i flydda tider egt rum, hvilka med skäl
burit namn af »folkvandringar», ligga väl egentligen också inom ramen
för vårt ämne, men måste för utrymmets skull här helt och hållet
lämnas å sido. Vi måste inskränka oss till behandlingen af våra dagars
folkomflyttning, inom hvilken man gemenligen plägar urskilja trenne
olika strömningar. Den första af dem är den transoceaniska
omflyttningen, den andra är flyttningen från land till land inom samma trakt
af jordklotet, eller flyttning mellan olika orter af samma land, den
tredje slutligen utgöres af folkbytet mellan land och stad. Naturligtvis
finnas här icke några fasta gränser, men de tre nämnda rörelserna ega
dock i viss mån en olika karaktär, som berättigar till deras behandlande
hvar och en för sig.
2. Transoceanisk omflyttning. Strängt taget borde ej hit
räknas flyttningen från europeiska Ryssland och Turkiet till samma
länders asiatiska besittningar, knappast häller från södra Europas halföar
till Afrika, men tager man saken i stort och ställer mot hvarandra
världsdel mot världsdel, så kan under denna rubrik sammanföras allt
Europas folkbyte med de andra världsdelarna.
Sedan århundraden tillbaka torde detta folkbyte för Europa
inneburit en viss förlust, som dock ända till vårt sekel blott sporadiskt och
för vissa länder (t. ex. för Spanien under 1500-talet) varit af större
betydelse. Under de senaste årtiondena däremot har emigrationsrörelsen
från Europa antagit en mycket stor omfattning och begynt blifva af
en viss betydelse från synpunkten af världsdelens folkökning.
Enligt ungefärliga beräkningar kan befolkningsrörelsen i Europa
under de sista sjuttio åren sammanfattas i följande absoluta tal:
| Åren | Lefv. födde. | Döde. | Öfverskott. | Förlust genom
utvandring. | Folkökning. |
| 1821—30 | 88,500,000 | 67,300,000 | 21,200,000 | 200,000 | 21,000,000 |
| 1831—40 | 92,800,000 | 76,000,000 | 16,800,000 | 700,000 | 16,100,000 |
| 1841—50 | 97,800,000 | 79,400,000 | 18,400,000 | 2,000,000 | 16,400,000 |
| 1851—60 | 102,900,000 | 83,200,000 | 19,700,000 | 3,000,000 | 16,700,000 |
| 1861—70 | 114,550,000 | 88,050,000 | 26,500,000 | 2,800,000 | 23,700,000 |
| 1871—80 | 124,200,000 | 94,800,000 | 29,400,000 | 3,000,000 | 26,400,000 |
| 1881—90 | 133,400,000 | 96,800,000 | 36,600,000 | 6,000,000 | 30,600,000 |
Dessa tal gifva en god föreställning om emigrationens på en gång
storhet och litenhet — storhet nämligen i och för sig (under sista
årtiondet en nettoförlust af 6 millioner människor), men litenhet
ännu i förhållande till folkökningen, hvilken senare, trots utvandringens
stegring under 1880-talet med 3 millioner; ändock höjde sig öfver
1870-talets folkökning med ej mindre än fulla 4 millioner. Ej fullt en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:39:14 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/befolkning/0050.html
