Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tyngre vägande skälet, att vi redan äga en dylik och rent mästerlig
framställning i biskop Gottfrid Billings skrift Lutherska kyrkans
bekännelse (Lund 1876—78). Ett kortfattadt sammandrag af denna
bok vore det bästa som i detta syfte hade kunnat gifvas, men bättre
än detta anser jag det vara att hänvisa läsaren till att såsom ett
komplement till Svenska kyrkans bekännelseskrifter läsa den nämnda
ypperliga skriften.
Vår kyrkas bekännelseskrifter bedömas fullständigt felaktigt, om
man — utan kännedom om verkliga förhållandet och lånande sitt öra
åt smädande förtal — i dem ser endast resultatet af kammarlärda
teologers skoltvister och meningsutbyten, för hvilka Kristi församling
i stort sedt skulle hafva stått främmande. De äro fastmer den raka
motsatsen till detta. De äro baner, omkring hvilka Kristi församling
under förföljelsetider hafva samlat sig och för hvilkas bevarande denna
församling har offrat lif och blod. De hafva visserligen formulerats
af församlingens lärare, men deras innehåll har födts fram ur
församlingens eget trosmedvetande, och om detta ofta har skett under
häftiga lärostrider, så är förklaringen härtill, att man har känt sig kämpa
för lifvet, för troslifvets bevarande.
Se vi på den apostoliska trosbekännelsen såsom ett kortfattadt
uttryck för den äldsta kristna kyrkans trosmedvetande, så se vi en
rad martyrer för denna sin kristna tro utstå de oerhördaste lidanden
och med hänförelse offra sina lif. Se vi på den niceenska
bekännelsen, där trosmedvetandet om Kristi väsentliga gudom fixerats gentemot
de afvikande åskådningar, som uppstått, så möter oss här en sådan
gestalt som Athanasius, hvilken låter sig afsättas och landsförvisas
gång på gång hellre än att göra det minsta medgifvande åt arianer
och semiarianer. Eller om vi gå till reformationen, så finna vi här
Luther i klostercellen kämpa med förtviflan, innan han hinner fram
till vissheten om verklig syndaförlåtelse. Och sedan han kommit
till den orubbliga öfvertygelsen, att hans samtid hade en oriktig
föreställning om frälsningsvägen, sätter han all timlig välfärd på spel för
att föra sitt folk tillbaka till Guds rena ord, så att de alla genom
detta ord skulle vinna den troserfarenhet, som skänkts honom själf.
Luthers lif vardt väl bevaradt, men nog är martyrsinnets frimodighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
