Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - II. Augsburgska bekännelsen - Del II. Artiklar, i hvilka uppräknas de missbruk, som hafva afskaffats - IV. (Tjugufemte artikeln.) Om skriftermål - V. (Tjugusjätte artikeln.) Om åtskillnad på mat (och andra späkningslagar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
, AUGSBURGSKA BEKÄNNELSEN.
våra motståndare nödgas göra oss det medgifvandet, att läran
om boten af de våra på det allra flitigaste behandlas och
förklaras.
Men om skriftermålet läres, att uppräknandet af synderna
icke är nödvändigt, och att samvetena icke skola betungas med
omsorgen att söka uppräkna alla synder, emedan det är
omöjligt att förtälja alla synder, såsom Ps. 19: 13 betygar: »Hvem
kan märka, huru ofta han felar?» Likaså Jeremias 17: 9: »Ett
fördärfvadt och outrannsakligt ting är hjärtat.» Om nu inga
andra synder än de uppräknade förlätes, så kunde samvetena
aldrig få ro, emedan det är många synder, som man hvarken
kan inse eller minnas. De gamla författarna betyga äfven, att
uppräknandet icke är nödvändigt. Ty i kyrkostadgarna
anföres Krysostomus, som säger: »Icke säger jag dig, att du skal]
offentligt angifva dig, icke heller för andra anklaga dig; men
jag vill, att du skall lyda profeten, som säger: uppenbara för
Herren din väg.* Bekänn därför med bön dina synder inför
Gud, den sannfärdige domaren. Utropa dina synder icke med
tungan utan i ditt samvetes minne.» Ocli ett annat ställe —
Cllossa de poenitentia dist. 5 cap. Consideret — säger, att
skriftermålet grundar sig på mänsklig lag. Men hos oss bibehålles
skriftermålet såväl för aflösningens stora välgärning som ock
för annat gagn, som samvetena däraf hafva.
y. (TJUGrlJSJÄTTE ARTIKELN.)
Om åtskillnad på mat (och andra späkningslagar).
Det har varit en allmän öfvertygelse icke endast lios
gemene man utan ock hos dem, som i församlingarna hafva
undervisat, att åtskillnad på mat och liknande människostadgar
skulle vara gärningar, genom hvilka man kunde förvärfva nåd
och tillfyllestgöra för synderna. Och att hela världen liar liaft
denna mening framgår uppenbart däraf, att dagligen instiftas
nya ceremonier, nya klosterordnar, nya helgdagar, nya fastor,
+ Åsyftar ps. 37: 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
