- Project Runeberg -  Svenska kyrkans bekännelseskrifter /
54

(1912) [MARC] Translator: Oscar Bensow, Johann Tobias Müller With: Martin Luther, Oscar Bensow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - II. Augsburgska bekännelsen - Del II. Artiklar, i hvilka uppräknas de missbruk, som hafva afskaffats - VI. (Tjugusjunde artikeln.) Om klosterlöften

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

, AUGSBURGSKA BEKÄNNELSEN.

dighet inför Gud utan äfven mer, emedan det uppfyllde icke
blott buden utan äfven de evangeliska råden.

Sålunda intalade de människor, att klosterlifvet vore
långt bättre än dopet, att klosterlifvet medförde större
förtjänst än öfverhetspersoners, kyrkoherdars och dylikas lif,
hvilka enligt Guds bud sköta sitt kall utan själfdiktade
reli-gionsöfningar. Intet af detta kan bestridas, ty man finner det
i deras böcker.

Men hvad skedde sedan i klostren? Fordom voro de
skolor i den heliga Skrift och andra läroämnen, hvilka äro
nyttiga för kyrkan, och därifrån togos kyrkoherdar och biskopar.
Nu är allt annorlunda; men det behöfves icke att anföra
sådant som är bekant. Fordom kommo de tillsammans för att
lära något; nu uppdikta de, att detta lefnadssätt instiftats
för att förvärfva nåd och rättfärdighet, ja prisa det såsom
fullkomlighetens tillstånd och sätta det högt öfver alla andra af
Gud förordnade lefnadskall. Detta hafva vi sålunda, utan
att af liat öfverclrifva något, anfört, för att man bättre må
kunna förstå de våras lära om denna sak.

För det första läres hos oss angående dem, som ingå
äktenskap, att det för alla, som icke äro ägnade för celibat, är
tillåtet att ingå äktenskap, emedan löften icke kunna
upphäfva Guds ordning och bud. Och detta är Guds bud 1 Kor.
7, 2: »För att undvika skörlefnaden hafve hvar man sin hustru.»
Ocli icke blott budet, utan ock Guds skapelse och ordning
drifver dem — hvilka icke genom ett särskildt Guds (nåde)-verk
äro därifrån undantagna — till äktenskap i
öfverensstämmelse med ordet: »Det är icke godt att mannen är allena.»
Därför synda icke de, som foga sig efter detta bud och Guds
ordning.

Hvad kan häremot göras gällande? Man må så mycket
man vill framhålla, att klosterlöftet är bindande, men man
kan dock icke påstå, att löftet upphäfver Guds bud. Den
gamla kyrkolagen lärer, att vid hvarje löfte skall den lag, som
gifvits af en högre, undantagas; så mycket mindre gälla
därför dessa löften emot Guds bud.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:39:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bekann12/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free