- Project Runeberg -  Svenska kyrkans bekännelseskrifter /
60

(1912) [MARC] Translator: Oscar Bensow, Johann Tobias Müller With: Martin Luther, Oscar Bensow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - II. Augsburgska bekännelsen - Del II. Artiklar, i hvilka uppräknas de missbruk, som hafva afskaffats - VII. (Tjuguåttonde artikeln.) Om den kyrkliga makten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

, AUGSBURGSKA BEKÄNNELSEN.

skrifva öfverheten lagar om statsskicket; såsom Kristus säger
i Joh. 18: 36: »Mitt rike är icke af denna världen».
Likaledes Luk. 12: 14: »Hvem har satt mig till domare eller
skiftesman öfver eder?» Äfven Paulus säger i Fil. 3: 20: »Yårt
samfund är i himmelen»; 2 Kor. 10: 4: »Yåra stridsvapen
äro icke köttsliga, utan mäktiga inför Gud till att nedslå
tankebyggnader» o. s. v.

På sådant sätt skilja de våra emellan de båda
myndigheternas ämbeten och bjuda, att båda skola vördas och erkännas
hvart och ett såsom en Guds gåfva och välgärning.

Om biskoparna hafva någon värdslig myndighet, så
hafva de denna icke såsom biskopar i följd af evangelii uppdrag,
utan på grund af mänsklig rätt, gifven af konungar och
kejsare till en borgerlig förvaltning af deras gods. Detta är
emellertid en helt annan ämbetsgärning, än den som tillkommer
evangelii ämbete.

När man sålunda frågar om biskoparnas domsrätt, så
bör man skilja mellan den världsliga makten och den
kyrkliga domsrätten. Men enligt evangelium eller, såsom man säger,
enligt gudomlig rätt tillkommer biskoparna såsom biskopar,
cl. v. s. såsom dem, åt hvilka ordets och sakramentens ämbete
är anförtrodt, ingen annan domsrätt än den att förlåta synder,
därjämte att pröfva läran och förkasta den lära, som afviker
från evangelium, samt att — utan mänskligt våld men med
(Guds) ord — från församlingens gemenskap utesluta de
ogudaktiga, hvilkas ogudaktighet är uppenbar. Häruti böra
församlingarna med nödvändighet och enligt gudomlig rätt visa
dem lydnad i öfverensstämmelse med det bekanta stället Luk.
10: 16: »Den som hör eder, han hör mig.» Men om de lära
eller stadga något i strid mot evangelium, då hafva
församlingarna Guds befallning, som förbjuder dem lyda i Matt. 7: 15:
»Vakten eder för de falska profeterna.» Gal. 1: 8: »Men om
ock vi eller en ängel från himmelen annorlunda predikade
evangelium för eder, än vi hafva predikat för eder, han vare
förbannad!» 2 Kor. 13: 8: »Vi förmå icke något mot
sanningen, utan för sanningen.» Jämväl: »Herren har gifvit mig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:39:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bekann12/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free