- Project Runeberg -  Svenska kyrkans bekännelseskrifter /
117

(1912) [MARC] Translator: Oscar Bensow, Johann Tobias Müller With: Martin Luther, Oscar Bensow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Tredje artikeln. Om kärleken och uppfyllandet af lagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM KÄKLEKEN OCIi UPPFYLLANDET AF LAGEN. 117

het vidlåcles nämligen alltid af synd, som kan tillräknas oss,
hvarom han strax efteråt säger: Därför skola alla fromma
bedja till dig (Ps. 32: 6), hvarmed han visar, att äfven de heliga
behöfva bedja om syndernas förlåtelse. Därför äro de mer än
blinda, som mena köttets onda begärelser icke vara synd,
medan dock Paulus härom säger: Köttet har begärelse mot
Anden och Anden mot köttet (Gal. 5:17). Köttet liar ingen
förtröstan till Gud utan förlitar sig på hvad som är för ögonen
och söker i olyckan mänsklig hjälp äfven i strid mot Guds
vilja; det flyr undan cle pröfningar, som vi för Guds befallnings
skull borde fördraga, det tviflar på Guds barmhärtighet o. s. v.
1 våra hjärtan kämpar den helige Ande mot dylika begär för
att undertrycka och döda dem och han bringar äfven nya
andliga viljerörelser till stånd. Men härom vilja vi nedan
anföra flera vittnesbörd, som för öfrigt förekomma öfverallt icke
blott i den heliga Skrift utan äfven hos de heliga kyrkofäderna.

Förträffligt säger Augustinus: Alla Guds bud uppfyllas,
när det som vi icke kunna göra förlätes. Han kräfver alltså tro
äfven då (let är fråga om goda gärningar, nämligen att vi skola
tro, att vi för Kristi skull äro Gud välbehagliga, men icke att
våra gärningar i och för sig kunna förtjäna Guds välbehag.
Hieronymus säger emot pelagianerna: Dä äro vi alltså
rättfärdiga, när vi bekänna oss vara syndare, och vår rättfärdighet icke
grundar sig pä vår egen förtjänst utan pä Guds barmhärtighet.
Tron måste alliså finnas vid vår omnämnda påbörjade
laguppfyllelse, så att vi äro fast öfvertygade oift att för Kristi skull
hafva en blidkad Gud, ty barmhärtigheten kan icke omfattas
annat än med tron, såsom vi ofvan flera gånger sagt. När
därför Paulus (Rom. 3: 3l) säger, att lagen befästes genom tron,
så bör detta icke blott så förstås, att de genom tron pånyttfödda
mottaga den helige Ande och hafva en med Guds lag
öfverensstämmande viljeriktning, utan det är af högsta vikt att äfven
tillägga, att vi böra tänka på huru mycket som fattas i att vi
skulle uppfylla lagen. Därför kunna vi icke lita på att inför
Gud anses såsom rättfärdiga för vår laguppfyllelses skull utan
rättfärdiggörelsen måste sökas på annat håll, för att i samvetet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:39:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bekann12/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free