- Project Runeberg -  Svenska kyrkans bekännelseskrifter /
304

(1912) [MARC] Translator: Oscar Bensow, Johann Tobias Müller With: Martin Luther, Oscar Bensow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Tolfte artikeln. Om mässan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

304

AUGSBURG SKA BEKÄNNELSENS APOLOGI.

förpliktelser samt frihet från sådana. Han säger här: »Han
(Leptines) säger kanske, att en del ovärdiga människor, som
erhållit vissa privilegier, undandraga sig de allmänna
pålagorna (liturgierna).» Samma språkbruk rådde ock på romarnas
tid, såsom framgår af ett af kejsar Pertinax utgifvet påbud
om skattefrihet, där det heter: »dock befriar icke ett (stort)
antal barn föräldrarna från alla offentliga pålagor (liturgier)».
En uttolkare af Demosthenes skrifver, att liturgia är en slags
skatt upptagen till att bestrida omkostnaderna för offentliga
lekar, utrustningar af skepp, gymnastiksalar och andra
offentliga byggnader. Paulus använder äfven ordet för att beteckna
ett sammanskott för de fattiga, då han i 2 Kor. 9: 12 säger:
Tjänsten med denna undsättning (liturgia) fyller icke allenast
de heligas brist, utan öfver flödar ock genom många
tacksägelser till Gud. Och i Fil. 2: 25 kallar han Epafroditus »tjänare
(liturgos) vid mitt behof», hvilket helt visst icke kan förstås
såsom offerpräst. Men man torde icke behöfva flera bevis, ty
de som läsa grekiska författare kunna öfverallt finna exempel
på att ordet »leiturgia» begagnas om allmänna borgerliga
pålagor eller tjänsteförrättningar, och på grund af diftongen ei
härleda språkforskarna icke ordet från litä, som betyder böner, utan
från leitä, som betyder det allmänna bästa. Leiturgeo betyder
sålunda: jag sköter om eller har hand om det allmänna bästa.

Löjligt är, när de vilja bevisa sin mening genom att
åberopa, att i Skriften talas om ett altare, och säga, att mässan
nödvändigt måste vara ett offer, emedan Paulus liknelsevis
anför en bild hämtad från altartjänsten. De föregifva också
att ordet »mässa» härleder sig från det hebreiska ordet för
altare, misbeach. Hvarför behöfde cle göra en så långsökt
härledning af ordet, om de icke ville ådagalägga sin kunskap
i det hebreiska språket? Men hvarför skall man söka en så
långsökt härledning, då uttrycket missa (det latinska ordet
för »mässa») förekommer i 5 Mos. 16: 10, där det betecknar
ett sammanskott eller menighetens gåfvor, men icke något
prästens offer. Ty de, som kommo för att fira påskfesten,
borde hvar och en medföra någon gåfva liksom för att göra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:39:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bekann12/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free