- Project Runeberg -  Svenska kyrkans bekännelseskrifter /
386

(1912) [MARC] Translator: Oscar Bensow, Johann Tobias Müller With: Martin Luther, Oscar Bensow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - IV. Schmalkaldiska artiklarna - Om påfvens makt och öfverhöghet (primat)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100 SCHMALK ALDISIvA ARTIKLARNA.

Kyrkolagens 9:e fråga mom. 3 lyder: »Ingen må döma
öfver den högsta stolen, ty domaren kan icke dömas hvarken
af kejsaren, eller af hela prästerskapet, eller af konungar eller
folk.»

Påfven öfvar sålunda ett tvåfaldigt tyranni, i det att han
med våld och dråp försvarar sina villfarelser samt förbjuder
hvarje rannsakning. Och detta senare medför ännu större
skada än alla hårda straff, ty då kyrkan beröfvats rätten att
döma, kunna inga ogudaktiga läror och ogudaktiga
gudstjänster afskaffas, och så måste under århundraden otaliga själar
gå förlorade.

Gudfruktigt människor måste därför taga i öfvervägande
clessa påfvedömets stora villfarelser och dess tyranni, och de
måste först af allt tänka på att få villfarelserna afskaffade
samt att den sanna läran må omfattas för Guds äras och för
själarnas frälsnings skull. Därefter må de ock betänka,
hvilket stort brott det är att gifva sitt bistånd åt den orättfärdiga
grymhet, med hvilken de heliga dräpas, för hvilkas blod Gud
utan tvifvel skall utkräfva hämnd.

Isynnerhet åligger det kyrkans förnämsta medlemmar,
konungar och furstar, att tillgodose kyrkans bästa och draga
försorg om att villfarelserna afskaffas och att samvetenas
sår läkas, såsom Gud särskildt manar konungarna: Så kommen
nu till förstånd, I konungar; låten tukta eder, I domare på
jorden (Ps. 2: lo). Konungarnas främsta omsorg bör nämligen
vara, att Guds ära främjas. Därför vore det något i högsta
grad ovärdigt, om de använde sin myndighet och makt till att
understödja afguderi och andra otaliga skändligheter samt till
att mörda de heliga.

Och om nu påfven skulle hålla ett kyrkomöte, huru skulle
detta kunna hjälpa kyrkan, om påfven icke tillåter att något
beslutas gentemot hans vilja, eller icke tillåter någon annan att
döma än sina egna anhängare, hvilka genom fruktansvärda
eder hafva, vid sina själars salighet förbundit sig att försvara
hans tyranni och ogudäktighet äfven oafsedt Guds ord?

MVm då de allmänna kyrkomötenas domar äro icke påf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:39:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bekann12/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free