Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - IV. Schmalkaldiska artiklarna - Om påfvens makt och öfverhöghet (primat)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM BISKOPARNAS MAKT OCH DOMSKÄTT. 31H
ten att predika evangelium. Därför måste ock församlingen
behålla sin rätt att kalla, välja och inviga präster. Denna rätt
är en gåfva, hvilken egentligen är gifven åt församlingen, och
som ingen mänsklig myndighet kan beröfva henne, såsom
Paulus betygar, då han Ef. 4: 8 säger: Han har uppfarit och gifvit
människorna gåfvor. Och bland de gåfvor, som egentligen
tillhöra kyrkan, uppräknar han herdar och lärare, och han
tillägger, att dessa gifvas till ämbetets verk. till Kristi kropps
uppbygg else. Där sålunda en verklig församling finnes, där måste
ock finnas rätten att välja och inviga präster, såsom i nödfall
äfven en lekman kan gifva en annan aflösning och sålunda
blifva dennes präst och herde. Sålunda berättar oss
Augustinus om tvenne kristna, som befunno sig på ett skepp, af hvilka
den ene döpt den andre, hvilken ännu var katekumen, och
denne meddelade efter att hafva mottagit dopet den förre
aflösning.
Denna fråga beröra äfven de ord af Kristus, som betyga
att nycklarna äro gifna åt kyrkan och icke blott åt vissa
personer: Hvarest två eller tre äro församlade i mitt namn, där är
jag midt ibland dem (Matt. 18: 20).
Slutligen bekräftas detta äfven af Petri ord: I ären ett
konungsligt prästerskap (1 Petr. 2: 9). Dessa ord gälla den
sanna kyrkan, och då hon allena har prästerskapet, har hon
ock förvisso rätt att välja och inviga präster. Detta betyga,r
ock det allmänna bruket inom kyrkan, ty fordom valde
menigheten pastorer och biskopar. Därefter kom biskopen i samma
församling eller i en grannförsamling och bekräftade den
valde genom handpåläggning, ty prästvigning var icke något
annat än en dylik bekräftelse. Sedan hafva nya ceremonier
till-lagts, af hvilka Dionysius85 beskrifver flera. Författaren af
denna (under Dionysius’ namn kända) skrift tillhör dock en
senare tid och har antagit detta namn, liksom äfven Clemens’
skrifter äro understuckna.*6 Ännu senare författare hafva
(såsom invigningsord vid prästvigningen) tillagt: »Jag gifver dig
makt att offra för lefvande och döda.» Men detta står icke
ens hos Dionysius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
