Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VI. D:r Martin Luthers Stora Katekes - Första delen. De tio buden - Nionde och tionde buden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
I):R MARTIN LUTHERS STORA KATEKES.
hafva ett sken af rätt, framhåller och utsmyckar detta så, att
man får rätten på sin sida och kan behålla egendomen på ett
sådant sätt, att ingen kan öfverklaga det eller göra några
anspråk. Likaledes om någon gärna vill komma åt ett slott, en
stad, ett grefskap eller något annat stort och han genom
mutor, vänner eller på hvad sätt han kan genomdrifver, att det
tages ifrån en annan och gifves åt honom samt därtill
bekräftas med bref och sigill, så att det måste kallas på redligt sätt
och med furstligt bref åtkommet.
Detsamma sker ock i vanlig handel, där den ene listigt
tillskansar sig något från den andre, så att denne måste afstå från
sitt; eller den ene öfverrumplar och ansätter den andre, när han
häri ser en fördel och vinst, och den andre kanske i följd af
nöd och skuld icke kan inlösa sin förbindelse och därigenom
behålla sin egendom. Så tages den kanske ifrån honom för
halfva värdet eller mindre, och detta kallas ändå icke att
tillägna sig det med orätt utan att ärligt köpa det. Här heter
clet: »Den, som kommer först till kvarnen, får först mala» och
»Hvar och en är sig själf närmast». Ja, hvem kan utgrunda
alla de sätt, genom hvilka man med sken af lag och rätt kan
slå under sig något? Detta anser världen icke för orätt och
vill ieke se, att nästan härigenom bringas på obestånd och
måste afstå ifrån hvad han icke utan skada kan umbära,. Men
då ingen finnes, som skulle vilja att dylikt vederfores honom
själf, så borde man dock kunna inse, att dylika
förevändningar och skengrunder äro falska.
På samma sätt gick det fordom till med hustrur. När en
annans hustru behagade någon, hittade denne då på sådana
ränker, att han själf eller genom andra — på det ena eller
andra sättet, hvaraf ju många kunde upptänkas — lagade så,
att hennes man fattade ovilja till henne eller hon satte sig upp
mol honom och betedde sig så, att han måste skilja sig från
henne och lämna henne åt den andre. Detta har utan tvifvel
varit mycket vanligt bland judarna, såsom man ju ock läser
i evangelium om konung Herocles, att han gifte sig med sin
egen broders hustru medan denne ännu lefde, men han ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
