Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VII. Konkordieformeln - Del II. Grundlig etc. upprepning och förklaring af några Augsburgska bekännelsens artiklar - Första artikeln. Om arfsynden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ARFSYNDEN.
629
Ocli här böra alla fromma kristna hjärtan betänka Guds
outsägliga godhet, nämligen att han icke genast kastar ifrån
sig detta förvända, fördärfvade, syndiga stoff i helvetets eld,
utan däraf, fastän det är af synden så jämmerligt fördärfvadt,
alltjämt bildar och danar den mänskliga naturen för att genom
sin käre Son rena den från synderna, helga och saliggöra
densamma.
Af denna artikel framgår ovedersägligt och klart den
ifrågavarande åtskillnaden, ty arfsynden stammar icke från Gud,
som icke är en skapare eller anstiftare af synd. Arfsynden är
icke heller Guds verk eller skapelse, utan ett djäfvulens verk.
Skulle det nu icke alls vara någon åtskillnad emellan
naturen eller vår kropps och själs väsen, som genom arfsynden
fördärfvats, samt arfsynden själf, genom hvilken naturen
för-därfvats, så skulle däraf följa antingen att Gud, hvilken är
denna vår naturs skapare, äfven skulle hafva skapat och gjort
arfsynden, som sålunda skulle äfven den vara hans verk och
skapelse, eller ock — emedan synden är djäfvulens verk — att
satan skulle vara denna vår naturs, kropps och själs, skapare,
ty de måste vara ett verk och en skapelse af satan, om vår
fördärfvade natur utan någon åtskillnad vore detsamma som
synden själf. Men såväl det ena som det andra strider emot
vår kristna tros första artikel. Därför, och på det att Guds
skapelse och verk med afseende på människan må åtskiljas från
djäfvulens verk, säga vi, att det är Guds skapelseverk att
människan äger kropp och själ. Likaledes att det är Guds verk,
att människan kan tänka, tala, göra och handla något, ty i
honom lefva vi och röra oss och äro till (Apg. 17: 28). Men att
människans natur är fördärfvad, hennes tankar, ord och
gärningar onda, det är ifrån början ett verk af satan, som genom
synden har fördärfvat Guds verk i Adam, och detta fördärf går
till oss i arf.
För det andra betygar Skriften med all kraft i artikeln om
åt|erlösningen, att Guds Son har påtagit sig vår mänskliga
natur ehuru utan synd, så att han har blifvit oss, sina bröder, i
allting lik med undantag af synden (Ebr. 2: 17). Unde veteres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
