Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VII. Konkordieformeln - Del II. Grundlig etc. upprepning och förklaring af några Augsburgska bekännelsens artiklar - Första artikeln. Om arfsynden - Andra artikeln. Om den fria viljan eller de mänskliga krafterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN FRIA VILJAN OCII DE MÄNSKLIGA KRAFTERNA. 685
arfsyndens gift förgiftade från hjässan till fotabjället, emedan
cletta drabbat oss, då vår natur ännu var fullkomlig.
ANDRA ARTIKELN.
Om den fria viljan eller de mänskliga krafterna.
Emedan en lärostrid angående den fria viljan rådt icke
endast emellan de påfviska och de våra utan äfven ibland några
teologer, som ansluta sig till Augsburgska bekännelsen,
sinsemellan, så vilja vi först noggrant angifva hvad denna strid
gäller. ’i \
Då människan med afseende på sin fria vilja kan
betraktas i fyra från hvarandra skilda, olika tillstånd, så är att
märka, att spörsmålet nu icke gäller hennes viljas beskaffenhet före
syndafallet, eller hvad hon efter syndafallet men före sin
omvändelse förmår i utvärtes ting, som röra detta timliga lif, och
det är icke heller fråga om hvad hon förmår i andliga ting,
sedan hon blifvit pånyttfödd genom Guds Ande och af honom
regeras, eller hurudan hennes fria vilja skall vara, då hon
uppstår från de döda. Hufvudfrågan gäller endast och allenast
hvad den icke pånyttfödda människans förstånd och vilja med
egna efter fallet kvarblifna krafter förmår att göra vid sin
omvändelse och pånyttfödelse, nämligen om hon, då Guds ord
predikas och Guds nåd tillbjudes oss, kan bereda sig själf för
denna nåd, mottaga densamma och säga ja därtill? Detta är den
fråga, hvarom i de församlingar, som antaga Augsburgska
bekännelsen, några teologer redan flera år hafva tvistat.
En del har ansett och lärt, att ehuru människan af egna
krafter utan den helige Andes nåd icke förmår att hålla Guds
bud, verkligen förtrösta på honom, frukta och älska honom,
hon dock före pånyttfödelsen äger så mycket naturlig kraft
kvar, att hon i någon mån kan bereda sig för nåden samt gifva
sitt jaord, om också svagt, men att därmed intet skulle uträttas
utan hon skulle duka under i kampen, såvida icke den helige
Andes nåd komme till hennes bistånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
