Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VII. Konkordieformeln - Del II. Grundlig etc. upprepning och förklaring af några Augsburgska bekännelsens artiklar - Andra artikeln. Om den fria viljan eller de mänskliga krafterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
044
KONKORDIEFORMELN. II.
känneisen samt andra ofvannämnda skrifter, såsom af följande
vittnesbörd framgår:
I Augsburgska bekännelsens 20:e artikel heter det:
»Emedan man genom tron undfår den helige Ande, så göres
älven hjärtat dugligt till goda verk. Ty förut, då det är utan
den helige Ande, är det alltför svagt och därtill i djäfvulens
väld, som drifver den arma mänskliga naturen till många
synder.» Kort därefter heter det: »Ty utan tron och utan Kristus
är människans natur och förmåga allt för svag för att göra
goda gärningar.»
Dessa uttalanden visa tydligt, att Augsburgska
bekännelsen ingalunda anser människans vilja vara fri i andliga
ling. utan tvärtom säger, att hon är djäfvulens fånge, och huru
skulle hon då af egna krafter kunna vända sig till evangelium
eller till Kristus?
Apologien lär om den fria viljan: »Icke heller fråntaga
vi den mänskliga viljan dess frihet. Den mänskliga viljan har
frihet att välja med afseende på gärningar och ting, som
förnuftet af sig själft kan fatta.» Strax därefter: »Utan den
helige Ande äro människornas hjärtan utan gudsfruktan och
utan förtröstan till Glid, de tro icke, att Gud bönhör dem,
förlåter dem, hjälper och beskyddar dem, och därför äro de
ogudaktiga. Men ett dåligt träd kan icke bära god frukt (Matt.
7: 18) och utan tro är det omöjligt att täckas Gud (Ebr. 11: 6).
Därför, ehuru vi medgifva, att den fria viljan har frihet och
förmåga att åstadkomma lagens utvärtes gärningar, så
tillskrifva vi densamma icke förmågan till de andliga gärningarna,
nämligen att verkligen frukta Gud, verkligen tro på Gud,
verkligen vara öfvertygad om och veta, att Gud har omsorg om
oss, bönhör oss, förlåter oss o. s. v.» »Tfr ofvan s. 248 f. Häraf
ser man tydligt, att Apologien icke tillägger människans vilja
hvarken att börja det goda eller i och för sig själf medverka
därtill.
I Schmalkaldiska artiklarna förkastas äfven följande
villfarelse angående den fria viljan: »att människan har en fri
vilja till att göra det goda och underlåta det onda o. s. v.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
