Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VII. Konkordieformeln - Del II. Grundlig etc. upprepning och förklaring af några Augsburgska bekännelsens artiklar - Tredje artikeln. Om trons rättfärdighet inför Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
660
KONKORDIEFORMELN. II.
hvarför han själf skulle vara deras rättfärdighet, gentemot
hvilken rättfärdighet alla människors synd är såsom en
vattendroppe jämförd med det stora hafvet.
Å andra sidan hafva några ansett och lärt, att Kristus
endast enligt sin mänskliga natur skulle vara vår rättfärdighet.
Emot såväl de ena som cle andra hafva de öfriga lärare,
som ansluta sig till Augsburgska bekännelsen, enhälligt lärt,
att Kristus är vår rättfärdighet icke allenast enligt clen
gudomliga naturen och icke heller allenast enligt clen mänskliga
naturen, utan enligt båda naturerna, i det att lian såsom Gud och
människa genom sin fullkomliga lydnad har förlossat oss från
våra synder, gjort oss rättfärdiga och saliga. Därför hafva de
ock lärt, att trons rättfärdighet är syndernas förlåtelse,
försoning med Gud samt att vi varda upptagna till Guds barn
endast och allenast för Kristi lydnads skull, som genom tron
allena, af idel nåd räknas alla rättrogna till rättfärdighet, så
att de på grund häraf frikännas från all sin orättfärdighet.
Dessutom hafva i följd af Interim102 och af andra orsaker
andra lärotvister om rättfärdiggörelsen uppstått, som sedermera
skola utredas i antithesis, d. v. s. redogörelsen för de den rena
läran motsatta meningarna,
Denna artikel om trons rättfärdighet är, såsom Apologien
säger, den förnämsta i hela den kristna läran, utan hvilken intet
bekyinradt samvete kan erhålla varaktig tröst eller rätt lära
känna Kristi nåds rikedom, såsom också Dr. Luther säger:
»Hvarest denna enda artikel förblifver oförvanskad, där
förblifver också clen kristna församlingen oförvanskad och
endräk-tig samt utan alla sekter, men där den icke förblifver
oförvanskad, där är det icke möjligt att värja sig emot villfarelse och
partianda.» Och särskildt om denna artikel talar Paulus, då
han säger: Litet surdeg syrar hela degen (Gal. 5: 9). Därför
använder han, då han talar om denna lära, så flitigt och ifrigt
partieulas exelusivas (uttiyck, som utesluta något), t. ex. utan
lag, utan gärningar, af nåd, genom hvilka uttryck människans
gärningar uteslutas, för att därmed framhålla, af huru stor vikt
det är att i denna artikel jämte det att den rena läran framställes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
