- Project Runeberg -  Svenska kyrkans bekännelseskrifter /
734

(1912) [MARC] Translator: Oscar Bensow, Johann Tobias Müller With: Martin Luther, Oscar Bensow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VII. Konkordieformeln - Del II. Grundlig etc. upprepning och förklaring af några Augsburgska bekännelsens artiklar - Åttonde artikeln. Om Kristi person

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

734

KONKORDIEFORMELN. II.

hänvisat oss. Detta vore icke annars för någon människa
möjligt, emedan ingen människa är på detta sätt förenad med den
gudomliga naturen eller insatt i ett sådant gudomligt,
allsmäktigt majestät och kraft, utan detta är genom de båda
naturernas personliga förening i Kristus endast och allenast
Jesus, Marias son, i clet att den gudomliga naturen och den
mänskliga naturen äro i honom personligen förenade på ett
sådant sätt, att i Kristus bor gudomens hela fullhet lekamligen
(Kol. 2: 9). I denna personliga förening råder en så hög,
innerlig outsäglig gemenskap mellan naturerna, att äfven
änglarna förundra sig däröfver och hafva sin lust och fröjd i att
skåda den, såsom den helige Petrus (1 Petr. 1: 12) betygar,
hvilket allt vi här nedan A~ilja i sammanhang utförligare
förklara.

Af detta, som vi här angifvit och som förklarar unio
person atis, d. v. s. det sätt, på hvilket den gudomliga naturen och
den mänskliga naturen äro i Kristi person med hvarandra
förenade, nämligen så att de icke blott hafva namnet
gemensamt, utan äfven i verklighet och sanning ehuru utan
sammanblandning och utjämning af hvarderas väsen hafva gemenskap
sinsemellan; af detta framgår äfven läran de commimicatio
idiomatum, d. v. s. om den verkliga gemenskapen mellan
naturernas egenskaper, hvarom här nedan ytterligare skall talas.

Emedan clet nämligen för visso förhåller sig så quod
pro-pria non egrediantur sua subjecta, d. v. s. att hvardera naturen
bibehåller sina väsentliga egenskaper, så att dessa icke kunna
skiljas från den ena naturen och öfvergå till den andra, såsom
då man gjuter vatten ur ett kärl i ett annat, så skulle ingen
egenskapernas gemenskap kunna finnas och bestå, såvida icke
den ofvannämnda naturernas personliga förening eller
gemenskap i Kristi person vore en verklig sådan, hvilken näst efter
artikeln om den heliga trefaldigheten är den största
hemligheten i himmelen och på jorden, såsom Paulus säger: Erkändt
stor är gudaktighetens hemlighet att Gud har blifvit uppenbar
i köttet (1 Tim. 3: 16). Ty då aposteln Petrus med klara ord
betygar, att äfven vi, i hvilka Kristus blott af nåd bor, blifva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:39:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bekann12/0748.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free