Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VII. Konkordieformeln - Del II. Grundlig etc. upprepning och förklaring af några Augsburgska bekännelsens artiklar - Elfte artikeln. Om Guds eviga förutseende och nådaval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM GUDS EVIGA FÖRUTSEENDE OCII NÅDAVAL. 767
emot oss är, samt att vi böra med visshet tro och icke tvifla
på hvad han i sitt ord säger och lofvar oss.
Af denna orsak har också Kristus icke blott i allmänhet
låtit framställa för oss evangeliums löfte, utan han har
beseglat detsamma genom sakramenten, som han tillfogat såsom ett
löftets sigill, för att därmed bekräfta det för hvarje enskild
troende.
Därför behålla vi äfven — såsom Augsburgska
bekännelsens elfte artikel säger — den enskilda aflösningen och lära,
att det är Guds befallning, att vi skola sätta tro till denna
aflösning och vara säkra om, att, då vi tro aflösningens ord, vi
varda försonade med Gud, lika visst som om vi hörde en röst
från himmelen, såsom Apologien förklarar denna artikel. Men
denna tröst skulle alldeles fråntagas oss, om vi icke kunde sluta
till Guds vilja gentemot oss af den kallelse, som genom ordet
och sakramenten kommer till oss.
Därjämte skulle äfven den trosgrunden kullstörtas och
fråntagas oss, att den helige Ande i det predikade, hörda och
betraktade ordet vill vara närvarande samt därigenom
verksam. Rent grundlös är därför den förut omnämnda meningen,
att de människor skulle kunna tillhöra cle utvalda — hvilka
genom ordet kallas — som förakta, stöta ifrån sig, smäda och
förfölja Guds ord (Matt. 22: 5 f.; Apg. .13: 46) eller, när de
höra det, förhärda sina hjärtan (Ebr. 4: 2, ?), stå den helige
Ande emot (Apg. 7: 5l), utan bättring framhärda i sina
synder (Luk. 14: 18), icke verkligen tro på Kristus (Mark. 16:
16), blott hafva ett utvärtes sken af fromhet (Matt, 7: 22;
22: 12) eller utom Kristus söka en annan väg till rättfärdighet
och salighet (Rom. 9: 3l). Utan såsom Gud i sitt eviga
rådslut har bestämt, att den helige Ande skall genom ordet kalla,
upplysa om, omvända de utvalda samt att han vill
rättfar-diggöra och saliggöra alla dem. som med en rätt tro omfatta
Kristus, så har han äfven i sitt rådslut bestämt, att han vill
förhärda, förkasta och fördöma dem, som genom ordet kallas
men stöta detta ord ifrån sig och hårdnaekadt motstå den helige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
