Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska uppgifter och förklarande anmärkningar till Svenska kyrkans bekännelseskrifter - Förklarande anmärkningar - 77 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821 FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR.
77. Aerins var en I midten af 4:e århundradet lefvande
arme-nisk präst, hvilken uppträdde emot påbudet om bestämda fastedagar,
förböner och offer för de döda, öfverskattande af celibatet m. m.
78. Anspelar på Platos tal- och tonsymbolik under inflytande af
pytagoreisk tradition om sfärernas harmoni.
79. Campegius var den romerske legaten vid riksdagen i
Augsburg.
80. Själamässor höllos mot betalning för att befria de i
skärselden fångna själarna. Dylika mässor höllos veckodagen, månadsdagen
och årsdagen efter den hädangångnes dödsdag. Under veckan efter
allhelgonadag höllos dylika mässor dagligen. I förening med desamma
stodo ofta vigilier (vakor), d. v. s. gudstjänster med böner för den
döde, som höllos antingen på natten eller tidigt på morgonen.
81. Ända ifrån 13:e århundradet funnos i alla städer fria bad
för de fattiga. Dessa kallades själabad, emedan de voro instiftade
för att bringa stiftarens själ frälsning från skärselden. Efter badet
erhöllo de fattiga i regel också mat och dryck. Jfr G. Uhlhorn,
Die christliche Liebesthätigkeit im Mittelalter, Stuttgart 1884, s. 311.
82. Med vikarister torde här förstås det i viss mening
extra-ordinarie prästerskapet, som för att öka sina inkomster åtog sig att
mot betalning hålla själamässor eller eventuellt i den aflidnes ställe göra
några botöfningar, som denne icke medhunnit.
88. Afser den af Bucer uppsatta s. k. Wittenbergkonkordian.
84. Begynnelseordet i ett kapitel af den romerska kyrkolagen.
85. Här åsyftas en skrift om den kyrkliga hierarkien, hvilken
man tillskref Dionysius Areopagiten, d. v. s. den i Apg. 17: 34
omnämnde Dionysius. Flertalet af de under hans namn utgifna skrifterna
äro dock bevisligen uppkomna först i 5:e århundradet.
86. Af Clemens Romanus, en af de s. k. apostoliska fäderna,
hafva vi endast tvenne bref till korintierna i behåll. De s. k.
apostoliska konstitutionerna och Klementinerna äro däremot oäkta.
87. Officialer kallades i den kanoniska rätten vikarier eller
ställföreträdare vid utöfvandet af den kyrkliga domsrätten. Sålunda voro
arkidiakonerna sedan 6:e århundradet biskoparnas officialer.
Sedermera fingo arkidiakonerna egen domsrätt och använde då äfven i sin
ordning officialer. Öfver godtycklighet och öfvergrepp från dessas sida
klagades redan under den tidigare medeltiden.
88. Andlig frändskap uppstår enligt romersk-katolsk uppfattning
emellan de barn som döpas samtidigt samt emellan dopförrättare och
faddrar, liksom äfven emellan de samtidigt döpta barnens föräldrar
och faddrarna. Denna frändskap utgör enligt kanonisk rätt ett
äktenskapshinder, hvilket endast påfven kan upphäfva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
