Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Falaska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
par prydliga morgonskor, grå, kantade med
pälsverk.
Systrarna sutto tysta. Brasan var nytänd, det
susade och sjöd inne bland träden, här och där
syntes en svartnad kant, längs vilken lågan lopp
upp och ned.
»Vad tänker du på?» sade den yngre till sist.
»Jag tänker inte. Jag försjunker i ett slags
nirvâna, en känslolöshetens njutning. Så måtte det
kännas att bli gammal.»
»Gammal! Usch!»
»Tror du inte att det kan ha sina behag?»
Emmy skakade på huvudet.
»Å jo — det är att alldeles försjunka, likgiltigt
och lättjefullt, nog kan du förstå det,» sade den
äldre övertygande. »Bara det att sitta så här
framför brasan,» — hon tillslöt ögonen och rörde handen
fram och tillbaka i luften, »kan du inte tänka dig
hur jag kan njuta av det? Hur jag försöker att
fånga och fasthålla stämningen? Inte ännu, ty i
början har en brasa så många infall och påhitt,
och det är någonting irriterande i att rätt som man
sitter i skymning med ens komma i belysning utan
att veta ett ord om det, och så är det med sådan
glupskhet elden flammar och slickar och förtär.
Men sedan... när vedträden fallit sönder i små
glödröda bitar, som rassla, då man rör bland dem,
och lysa så hett! Det är sådan intensitet, sådant
liv. Det rör sig och andas i vartenda litet kol,
det glimmar och lågar, det blir till de underligaste
formationer. Och när så falaskan kommer — du!
Först är det ett fint litet puder över den brännande
hettan, så blir det till flakor och flingor som ligga
så mjukt och lätt att ett enda andetag skulle få
dem att virvla upp, högt upp; men de ligga stilla
och bara skälva i värmen. Till sist blir det ett
gråvitt täcke, men inunder lever elden ännu i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
