- Project Runeberg -  Berättelser och utkast /
106

(1912) [MARC] Author: Victoria Benedictsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från skild håll - 1. Efter torgdagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Han märkte det, lade penningarna på bordet,
bugade sig och gick, i det han kastade ännu en
lång blick på kryckorna.

Bokhandelns ägarinna satte sig till arbetet igen,
men inom en halv timmes förlopp stod hennes
kund åter i dörren.

Det var icke utan otålighet hon besvarade hans
hälsning.

»Frun får förlåta mig,» sade han hövligt» »men
jag har icke kunnat låta bli att tänka på de där
kryckorna, och till slut måste jag gå om igen för
att tala med frun därom. Min hustru har haft värk
i sju år och kan nu icke röra sig utan sådana;
frun går så bra med sina, och jag tänkte, att om
jag kunde skaffa henne — stackare — ett par
likadana, så skulle det vara en stor lättnad för henne.
Tror frun inte det?»

»Det tror jag nog,» svarade denna med en
känsla av ånger över sin förra ovänlighet.

»Och så vill jag be, att jag finge se på dem
riktigt, ty sådana har jag aldrig sett förr.»

Hon räckte honom en av kryckorna, och han
betraktade den noga.

»Ja, det var annat än min stackars kvinnas!»
utbrast han beundrande. »Men de äro väl mycket
dyra?»

»Jag fruktar det»

»Men det gör ingenting; hon skall ha sådana
i alla fall. Frun får ursäkta min påflugenhet, men
jag kunde icke låta bli att fråga.»

»Jag är glad, att ni giorde det,» svarade hon
sakta, »det var snällt att ni tänkte på er sjuka
hustru.»

»Jag har alltid tänkt på henne,» sade han
okonstlat, och tårarna stego honom i ögonen, »där
har blivit gjort allt, vad i människoförmåga står,
men det har inte hjälpt.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:48:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/berettelsr/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free