Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIGGO
Du saknar Paris?
LOUISE.
Ja-
VIGGO.
Jag förstår det så väl. Här gapar tomheten
emot dig från hvarje vrå. Här har du lefvat
omgifven af dina kära — och nu är du ensam
kvar.
LOUISE.
Ensam? Ja! Men det är inte bara det–-
Menniskorna äro ju så vänliga emot mig, men
— — det är som om jag inte hörde hit–
Allt hvad de tala om är mig så likgiltigt, deras
intressen synas mig så små — — och deras
ofinheter plåga mig–
VIGGO.
Du menar–
LOUISE.
Jag menar deras sätt att blanda sig i andras
intimaste förhållanden — deras fnittrande, deras
klumpiga häntydningar –– allt är mig emot.
Det pinar mig. Jag tycker det är rått. Om det
fins någonting i verlden, som borde vara heligt,
så vore det väl det–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
