Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lycklig. — — Men jag känner med dina nerver
–det är en åratal igenom samlad längtan,
som nu slagit ut. Den har vuxit i lön under
alla dessa år–nu, när den blommar, har
den så djupa rötter genom hela din varelse, att
den aldrig kan ryckas bort. Bara vissna och
dö–men när den vissnar, vissnar du sjelf
med den . . .
LOUISE.
Du har förstått det. Ja, Viggo, ja, så är det.
VIGGO.
Det är som att stirra ut i mörka natten —
man ser inte en hand för sig. Böjer sig fram mot
henne. Säg mig nu uppriktigt, kära lilla syster
–vill du att jag stannar hos dig?
LOUISE
skakar på hufvudet.
Det hjelper inte. Du har rätt - - här kan ingen
menniska råda.
Tystnad.
VIGGO.
Hur kom det sig?
LOUISE.
Vet inte! Kanske af glansen kring hans
namn–-kanske deraf, att hans verld var så
främmande för min, att den just derigenom drog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
